Annons:
Etikettveterinären-har-ordet
Läst 12213 ggr
SaraC
5/23/12, 10:00 AM

Hundens värmebalans [Veterinären har ordet]

Veterinären har ordet - Del 12: Veterinär Ylva Trygger förklarar hur hundens värmebalans fungerar. Ett ämne som är viktigt att ha kunskap om nu i sommarvärmen.

Foto: Sion81

Sommaren är här och jag hoppas ni får lite semester och kan vila upp er ordentligt. Och att ni hinner spendera lite extra tid med era fyrbenta familjemedlemmar.

I detta nyhetsbrev tänkte jag ta upp hundens värmebalans. Det kan vara viktig kunskap att ha när det är sommar.

Kroppstemperaturen måste hållas inom vissa bestämda gränser för att kroppens olika funktioner ska kunna fungera normalt. Hundar är varmblodiga djur, vilket även kallas jämnvarma eller homeoterma djur. Kroppstemperaturen ligger i regel över omgivningens, vilket betyder att värme måste produceras i kroppen. Regleringen av kroppstemperaturen fungerar inom området 35-41 grader. Inom detta område fungerar kroppens egen temperaturreglering. Kroppen strävar efter att höja temperaturen om den är lägre än cirka 38 grader och sänka den om den ligger över 39 grader.

Utanför området 35-41 grader fungerar inte kroppens egna kontrollmekanismer. En starkt nedkyld hund eller en hund som drabbats av värmekollaps är helt beroende av yttre åtgärder för att återfå den normala kroppstemperaturen. Det dröjer en tid innan kroppen själv kan kontrollera kroppstemperaturen om den legat utanför området 35-41 grader. Det gäller alltså att vara observant på dessa hundar en tid efter att kroppstemperaturen nått normala värden.

I hypothalamus i mellanhjärnan finns ett temperaturcentrum som är inställt på 38-39 grader. Hypothalaums får sin information bland annat från känselkroppar som finns vid olika blodkärl. Särskilt väl är temperaturen reglerad i hjärnan och bålen, temperaturen i benen ligger i genomsnitt något lägre och kan växla mer.

Produktionen av värme sker hela tiden i kroppen, men kan vid behov ökas. Värmeproduktionen hos skelettmusklerna står i proportion till deras arbete och vid kraftigt arbete kan uppemot 90% av den totala värmeproduktionen komma härifrån. Musklerna kan producera värme utan viljemässig påverkan, det sker när musklerna ofrivilligt börjar skaka.

Vid kyla måste värmeavgivningen minska, det görs bland annat genom att blodet omdirigeras så att mindre mängd passerar hudens ytliga blodkärl. Vid ännu mer kyla ökar kroppen värmeproduktionen genom muskeldarrningar, det vill säga frossa. Muskelrörelserna skapar värme som höjer kroppstemperaturen. Även hundar får ståpäls eller piloerektion som det också kallas, vid kyla även om det inte syns lika bra på dem som det gör på oss människor.

Överskottsvärme kan avges på flera sätt. Dels via värmestrålning till omgivningen och dels genom att luften närmast kroppen värms upp. När kroppen vill göra sig av med värme vidgas de ytliga blodkärlen och värmen kan avges med luften. Detta system räcker ibland inte till, till exempel när lufttemperaturen är hög eller vid hårt arbete. Då kan värmeavgivningen öka genom att hunden hässjar. Luften är kallare än kroppstemperaturen och den kallare luften kyler av blodet i kärlen på tungan och i munhålan. När vätska avdunstar från munhålan åtgår värme. Denna värme tas från slemhinnan i munhålan, som därmed kyls ner.

Foto: scth

Vätskebehovet hos en frisk hund motsvarar den vätska som avgår med urin, avföring och genom hud, slemhinnor och lungor. Denna vätska tillförs genom det vatten hunden dricker, den vätska som fodret innehåller och den vätska som bildas vid ämnesomsättningen. Vid förbränning av fett, kolhydrater och proteiner bildas således vatten, cirka 1 deciliter per dygn hos en hund som väger 20 kg.

Grovt räknat är vätskebehovet hos en frisk hund cirka 40 milliliter vätska per kilogram kroppsvikt och dygn. Men det beror bland annat på om hunden får torrfoder eller burkmat, vilken salthalt fodret har, förhållandet proteiner, fett och kolhydrater, omgivningens temperatur och hundens ålder, storlek, motion och övrig kondition. Vid kräkningar, diarré eller annan vätskeförlust kan behovet öka till 70-90 ml per kilogram och dygn. Valpar är särskilt känsliga för vätskeförluster.

En grov uppskattning av om hunden saknar vätska i kroppen kan göras genom att undersöka slemhinnornas fuktighet och hudens elasticitet kontrolleras. Det senare benämns hudturgor. Man lyfter på huden uppe på huvudet och hudvecket ska försvinna på 1-3 sekunder. Om hudvecket kvarstår kan hunden ha vätsekbrist.

Jag känner att jag inte behöver tjata om att ni inte ska lämna era hundar i bilarna. För efter all information som pumpas ut i tidningen så vet alla numer att en bil som står i 22-gradig värme inom några minuter är över 80 grader varm inuti. Och om ni träffar på en hund som har fått värmeslag så ska ni lägga kalla, våta handdukar på den, inte stoppa den helt i vattnet eller i duschen. Det är lättare att sakta och mer kontrollerat sänka kroppstemperaturen med handdukar än genom att blöta ner hela hunden. Risken finns nämligen att hunden plötsligt drabbas av undertemperatur om man kyler ner den för fort.

Se till att servera dig själv och din livskramrat ordentligt med vatten under varma dagar. Även kroppens salthalt är viktig, men det tänkte jag återkomma till i senare nyhetsbrev. Tills dess önskar jag er alla en riktigt trevlig och bra sommar!

/Veterinär Ylva Trygger

Canis Academy

-------------------------------------------------------------------------------

Vi tackar sissie, Medarbetare Sheltie iFokus, som tillhändahåller oss med dessa brev.

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

Annons:
Upp till toppen
Annons: