Jag är tveksam till att hundar tyr sig till sin egen färg, då hundar ser färger dåligt. Däremot tror jag att hundar ofta gillar andra hundar av samma raser eller raser av samma typ, för att de föredrar hundar som är lika dem själva i språk och sätt.

#1, jag åxo, -det handlar kanske mer om uppförande och om dom är i samma storlek. Det var dock en kul kommentar från en "träff med voffar" sådär.

#2 Ja, man kan få höra mycket roligt under sina hundpromenader

Jag har faktiskt hört /sett sådant genom åren, men jag tror att det beror på kroppsspråket mer än färgen på hundarna. Okej hundar har sannolikt dåligt färgseende, men jag vet att det är bättre för en hundägare att ha exvis en röd jacka när man går i skogen än en mossgrön jacka. Sen är det ju också stor skillnad på mycket ljus färg och mycket mörk färg, vilket de flesta hundar ändå kan skilja på.

Tyvärr kan det vara vanligt i tävlingsspåren, att andra hundar inte gillar vita hundar. Samojeder och vita huskyn kan skällas ut, och det försvårar omkörningar.

Jag har hört att i hästflockar kan vita hästar fysas ut på tex. sommarbeten då den vita färgen drar uppmärksamheten till sig..

Men aldrig hört om något sånt beteende hos hundar..
Däremot vet jag om hundar som är rädda för andra hundar med en viss färg då dem ev. blivit attackerade av en sådan.. Men inte att dem ska göra det medvetet.

Tror snarare det är vi människor som vill förmänskliga hundarna och deras beteenden så vi letar omedvetet tecken och mönster som vi kan översätta till något som människor gör.

Som ägare till en helsvart hund måste jag gå mot strömmen här; jag tror stenhårt på att hundar kan bli mer aggresivt bemötta på grund av sin färg.
Inte på sådant sätt att den hunden är svart, det går inte, utan på att i färgen försvinner mycket av språket, finmotoriken som kan säga om en hund är aggressiv eller bara nyfiken.

Det är bara att kolla på min egen, som blir väldigt nyfiken på andra hundar. Han reser sig lite (höjer huvudet, lutar sig lite framåt), samtidigt som mungiporna är tillbakadragna och ögonbrynen höjda, dom lugnande signaler som oftast missas på grund av att han är svart.

Bilden under visar en jämförelse mellan min hund och en finsk lapphund, som jag misstänker inte skulle ha samma problem som min har, då den är tydligt tecknad i ansiktet, men ljusa ögonbryn och haklapp som gör att dom mörka läpparna framträder tydligt.

Ni får ursäkta om det blev ett mer eller mindre oläsligt inlägg, jag är egentligen lite för trött för att skriva något.

#7

När jag var 5-6-7-10 bast så hade vi tydligen en sån hund som reagerade speciellt mot Schäfrar. Det var vad jag kom ihåg mot den svarta färgen främst. Det var länge sen nu så jag kan minnas fel.

Mera nära är minnen när gammelfar hade flyttat hit och.. &%*--! Å han vart överfallen utav 2 samtidiga.

Sen dess tar han i och ser inte milt mot dylika. Leoenbergare inräknade. Han har slitit av såväl halsband som kätting.

Rasist eller inte? Kanske. Det beror nog mer på personlighetetn och förmågan att göra något åt det som sagt.

Det blev ju en vändning i tråden. TS skriver om hundar som tyr sig till sin egen färg, det svarade bland andra jag på, sedan har vissa gått över till att prata om att ogilla färger, en helt annan sak

Var det?

"och jag tror att hundarna tyr sig vid sin egen färg(vitt)"!

"Dom som är svarta i ansiktet får en match. Ingen har lyckats hitintills."

Annars så var det som en annan hundträff ibland motionerande hundar. Det var en kul kommertar.

Samojeder är snälla enligt rasbeskrivniner ja

#10 Okej, ursäkta. Antog bara det efter val av rubrik och meningen du kopierade här ovan.

#11. Det är lungt.

Sorry att jag skriver som en nöt för det mesta.

Bjuder på en bild på 2 Samojeder i vattnet(ja dom fiskar själva).. Det var krig om fiskerierna den dagen.

Mvh

#12 Hade dom fiskekort?

#7

Jag upplever dock att andra hundar inte klarar av min finska lapphund då han i princip varje dag blir "attackerad" av andra hundar vi möter, som skäller och gör utfall mot honom. Jag tror att de tydliga ögonbrynen uppfattas som ett hot av andra hundar. Jag läste någon gång att man avlat fram det för att skrämma bort rovdjur då de ser det som ett par extra ögon och då blir de osäkra på vad det är för djur, men vet inte om det stämmer….Hans höga svanshållning kan säkert bidra också till att så många gör utfall mot honom (nej min hund gör ingenting utan det kan vara att vi ska passera förbi på tiotals meters avstånd), men svansen har ju inget med färgen att göra så.

Jag har märkt att min samojedtik blir extra glad och nyfiken på andra spetshundar, än de andra raserna.

Såg bara häromdagen en akitahund som hon blev helt galet uppspelt över att få se, även träffat på siberian husky som hon gärna ville fram och leka av sig med :P men går vi förbi en mindre hund eller golder retriever, så piper hon bara till lite grand, men lägger inte så stor uppmärksamhet på dem.. så jag tror absolut de kan ty sig mer åt de som är inom samma rasområden.

Bild på min tjej förra sommaren, då hon fick leka av sig med en söt liten sheltiehane i hundrastgården, som tyckte till en början att min tjej var alldeles för energisk och vild av sig.. men tillslut vågade sig fram till "stora fluffiga vildingen" :D

Bild på min "vita och rena samojed" :P och en siberian huskytik hon lekte med vid ett tillfälle som valp, de gick oehört bra ihop och tro det eller ej.. men min tjej blev ALDRIG trött utan ville köra full fräs med lekandet :P

Än så länge består min samojedtiks 'flock' av 4 katter.

3 vita (ragdolls) & 1 sköldpaddsfärgad (kurilean bobtail) (;

Det fungerar toppen! I denna familj är det nog de tvåbenta som dras till vitt ;D

Nästa år planerar vi att utöka med ännu en hund. Samojed såklart (för oss) då dom ska kunna gå i spann tillsammans (:

#1 - Ursäkta mig, men snälla någon… vitt och svart (eller snarare ljust och mörkt) är inte "färger" på det sättet. Även någon som är totalt färgblind och bara ser i gråskala kan ju se skillnad på vitt och svart!

Och hundars färgseende är inte så dåligt, de ser grönt och blått, även gult, men rött ser de sämst. (Så en Irländsk setter ser nog tråkig ut i andra hundars ögon…)

Och att de tycker om hundar som ser ut som de själva är inte så konstigt. Inte för att hunden vet hur den själv ser ut, utan om den vuxit upp enbart med liknande hundar (som en golden retriever som kommit från en kennel med bara golden retriever, sedan flyttat till en familj med kanske inga andra hundar eller bara en liknande hund), så kommer den tycka bättre om hundar som ser ut så.

Men som sagt, de vet inte hur de själva ser ut. Sheltien Mimas är blue merle och hade från åtta veckors ålder en "lekfarbror" i form av en jättestor golden, och därför älskar han goldens.

Lilla sobelsheltien Daphnes mamma var trefärgad, därför gillar hon speciellt trefärgade shelties.

Osv…