Jag har haft två lapphundar

De fäller ingenting i övrigt, vallinstinkten är inte hög hos de flesta individer men vissa uppfödare avlar på renvallarlinjer och då är det ju en annan sak såklart, övriga uppfödare avlar inte på vallet så det har försvunnit en hel del.

De har lätt till skall oftast men det går att träna bort. Den jag har nu skäller knappt alls, han kan ge ett "lekskall" någon gång men han står inte och tokskäller för att få uppmärksamhet. Den förra skällde massor, heeela tiden i princip. Tränade bort det väldigt effektivt

#1 Gud så fin!

Min Aussie kan låta en del hon med, men det är vakten i henne.

Är verkligen sugen på en lappis, dem är så fina och verkar vara trevliga hundar.

Ja dom är verkligen supertrevliga :) Men har du aussie så kanske du vill ha mer arbetande hundar? För en lapphund är ju inte alls lika aktiva som en aussie. De tycker om att arbeta men ses väl oftast som sällskapshund så det är inte så många ute på tävlingsbanorna tyvärr…:( Men kan ju också vara därför det ses som en skällig ras - folk aktiverar dom inte tillräckligt (man måste ju faktiskt minnas att det i grund och botten är en arbetande ras) med understimulering till följd.

#3 Jag har inga planer på att tävla, jag tränar för att stärka relationen och för att få en sund och stabil hund. Min tik är väldigt lugn för att vara Aussie, hon är nog mer som en lapphund i aktivitetsbehov, därför känns det som att en lapp skulle passa oss :) Och jag anser att en hund ska aktiveras oavsett ras och storlek.

Ah okej! Ja de ska aktiveras, inte stå i hundgård hela dagarna eller ligga hemma, inte konstigt de blir skälliga då :) De har ju lätt till skall men det ska ju inte gå till överdrift heller. Hört många som köpt lapp bara för att de är gulliga, och det är dom ju men kanske inte lika gulligt när de hänger i kopplet och är helt rabiata vilket många blir av att bara ligga och slöa hela dagarna

Precis, som med många småhundar med andra ord. Nog för att lappen är otroligt vacker men det är temperamentet och användingsområdena som lockar. Vill gärna hålla på med drag på amatörnivå och lappen verkar funka bra till det, och vinteraktiviteter tycker jag är roliga :)

Sen lydnad, spår och trix men likaså där bara på hobbynivå.

Min finska lapphundstik fäller knappt alls. Många som tror att den stora pälsen fäller mängder hela tiden men det är endast dom två ggr/år som dom faktiskt fäller. Just nu håller hon på att fälla underullen men det är lätt att borsta bort. Väldigt lättskött päls! Min pappas husky som inte har hälften så mycket päls fäller mer!

Min har ganska lätt till skall då hon är ute i trädgården, för hon vaktar hela tomten Duktig vakthund! Men inne skäller hon inte direkt om det inte är någon katt hon leker med, hon är bara 4 månader.

Min finne fäller lite nästan hela tiden, men kanske beror det på åldern, 16 månader.

Min har också lätt till skall ute på gården, om det kommer någon på vägen. Då blir det liv i luckan men det varar inte så länge. Sedan skäller hon för att understryka vad hon vill, om hon vill gå ut eller ha uppmärksamhet eller så. Men det är kortvariga skällanden. Det stör inte mig alls.

Däremot nafsanden, som mest var på valpstadiet men ibland när hon är överstimulerad kan hon börja nafsa igen. Då hjälper inget annat än att man tar tag i selen och sätter ned henne och talar förstånd med henne ett tag. Så snäll är hon, att detta faktiskt funkar…

En finne är ingen hund man glömmer bort, som man kunde göra med gammalhunden som är mycket lugnare och försyntare. Men kanske är det åldern.

Jag passar en finsk lapphund, och jag har alltid små tussar av ull på byxorna när jag ska hem :P. Dock är det en kastrat så frågan är om inte det påverkar mer än själva rastillhörigheten. För övrigt en VÄLDIGT lättskött päls, som dock kan bli lite "tovig" om man inte borstar ordentligt i armhålorna osv. Regn, smuts, gräs - det mesta faller direkt av. Än så länge har hunden inte rullat sig i gyttja så det vågar jag inte uttala mig om ;).

Han är envis - ibland MYCKET envis - men blir barnsligt glad och sprallig när det är träningsdags. Blir som en valp trots att han är fyra år. Har mycket mindre "stadga" än den border collie jag tränat, men är man inte ute efter perfektionism (inför tävlingslydnad) så är det ju lika roligt ändå. Korta pass och mycket motivering, så är hunden supertaggad varje gång.

Han kan skälla en hel del, när han blir frustrerad, när han vaktar eller när han ser andra hundar. Dock verkar det gå i perioder för nu har jag inte hört ett enda skall på över en vecka… Skvallerträning fungerar då utmärkt.. Ser han en hund utan att skälla samt ger mig ögonkontakt = klick och godis.

Han ÄLSKAR att bli klappad och kramad! Supermysig.

Min bild, men inte min hund.