Fenja blev biten av huggorm här hemma oxå. Hon var i hägnet med Drífa och Skade, och jag hörde att de hade roligt. Gick över gårsplanen och ser hur Fenja kastar upp en mörk avlång sak i luften och fångar den igen. Bad en bön att det skulle vara stora snokhonan, men anade huggorm.

Tog mig in i hundstallet, ut till dem med en kratta i högsta hugg. Ormen var död sen länge, och självklart en huggporm. Tjejerna lockades in med frukosten och jag konstaterade att Fenja var blodig överallt, troligen ormens blod. Jag gav alla mat och kopplade sen Fenja, spolade av allt ormblod och konstaterade då att hon var vam om nosen och att morrhårsfästet på höger sida var svullet. Tryckte i henne 20 mg kortisontablett och ringde vår veterinär. Hon sa att vi skulle hålla henne sval och lugn, samt avvakta och höra av oss om hon bölev sämre. Vi blötte ett badlakan med brunnsvatten, lade henne i skuggan under parasollet, invirad i badlakanet. Så länge jag satt bredvid henne med en hand på, eller hon låg på min fot, vilade hon lugnt och stilla. Läppen svällde mer, från nos till mungipa, 3-4 cm tjock. Hon darrade i hela kroppen och efter ett tag svällde hon ä'ven upp på halsen. Vår veterinär svarade givetvis ionte mer i son mobil. Vi hade samtidigt störtregn och åska, så matsen slogs ut, och vi kunde bara ringa ut korta stunder. Fick tag på en bekant som är veterinär, och hon rådde oss att åka in mked henne till närmsa djursjukhus. Lyckades få tag på en jourhavande hos distriktan i Bollnäs, och dit är det bara 6 mil. En timmes resa dit, 45 min där hon blev undersökt, fick dropp och smärtstillande samt blodprover togs för att kolla levervärden. Givetvis hände det en söndag, men av de 2000 kr kalaset gick på var det bara 350 kr extra, resan för veterinären till stationen och hem igen.

Sen åkte vi hem, och fortsatte att ta det lugnt. Hon var slö, svår att få i vätska, då halsen och läppen gjorde ont och var ivägen. Vi sprutade i henne med flaska, och lyckades få i henne fodaxvatten på kvällen. Måndag till onsdag fick hon vara med Krister på jobbet, och vara kontorshund. Svullnaden som var riktigt läskig hängde ner på halsen på måndagen, och på onsdag kväll var den i princip helt borta. Redan på tisdagen var hon vanliga busiga Fenja, och lekte och härjade inne så vi nästen blev nervösa.

Vi ska ta blodprov igen för att se att öevern mår bra nästa vecka, men har goda förhoppningar därom, då det inte ens märktes på henne en vecka efteråt.

Men fy då, vad otäckt det måste ha varit!

Men vilken otrolig tur ni hade att det inte hände mer och att han inte är rädd!

Usch o fy . Peppar peppar så har jag hittills inte råkat ut för ormbett. Men vet flera som gjort det. Tror dom flesta klarat det bra.

Kaxes mamma, Alaska Malamute, dog när hon bara var 9 år. Lever o njurar la av. Dom tror att det var sviter av ormbett. Hon hade blivit biten 3 gånger i sitt liv. Ändå hade hon kommit in på djursjukhuset snart efter att det hänt o fått behandling alla gångerna.

Hoppas det går väl med era hundar 

2000:- i Bollnäs motsvarar 4500:- i huvudstaden… Så mycket kostade det där.

Oj! Fast vi behövde juu inte lägga in vår tös, hon var helt pigg och normal efter bara 3-4 dagar.

Fy vad otackt!

Min Kelly blev ormbiten för en dryg månad sedan. Åkte in akut en lördageftermiddag, fick dropp och smärtstillande. Efterom det är 20 mil till närmsta djursjukhus tyckte vet. vi kunde avvakta över helgen och se. Måndag morgon blev hon mycket sämre och jag fick blåsa iväg de 20 milen till Luleå och lägga in henne. Hon låg inne 3 dygn. Efter 14 dagar togs blodprov som visade att levervärdena var för höga. Hon går fortfarande på dietfoder och strikta koppelpromenader endast rastning. Om en månad ska blodproven tas om. INTE kul!!!

#7 Usch då!