Jag var med om det där så pass mycket så jag blev helt less. All vår träning far åt h'vete för alla dessa hundar, eller rättare sagt ägare.

Har sedan dess börjat med att alltid gå in för att köra bort lösa hundar som är påväg mot oss. (Är det en ägare i sikte och tid finns ropar jag först) Börjar med att ställa mig så att jag står mellan min hund och den andra hunden och försöker först köra iväg/hålla den andra hunden på lagomt avstånd genom kroppsspråk och ropa/säga till hunden att gå iväg. Kommer den ändå ser jag tre alternativ, ta tag i hunden, fysiskt få den ifrån oss eller lyfta upp min egen hund. Vilket beror väl helt på situation och hund.

Jag har hittills klarat mig de flesta gånger med att hålla hunden på några meters avstånd, någon gång har hunden ifråga kommit fram ändå och då har jag bedömt att jag kunnat ta tag i hunden, gjort så och det har fungerat. En gång har en annan i min familj fått lov att lyfta upp min hund. Jag tror faktiskt att man kan komma väldigt långt med signaler om man klarar det. Själv skulle jag inte tveka att knuffa/sparka/slå eller vad som helst för att få bort en främmande hund, det kan ju faktiskt handla om liv och död om man har otur och det vet man inte förrän efteråt.

(Komiskt är väl egentligen ett väldigt dumt ordval här), men det "komiska" är att alla gånger en främmande hund varit påväg fram till oss och jag ropat till ägaren om det har aldrig någon lyckats fått in sin hund…

Jag har ofta undrat varför stora hundar så ofta får gå lösa. Och varför de nästan aldrig vänder på klacken när ägaren skriker "hit". Och hur ofta jag fått höra "han brukar alltid komma" eller "så här gör han aldrig". Min hund kommer definitivt inte när jag kallar (hmm, än så länge), därför får hon inte vara lösspringande heller.

Jag har skrikit "nej" en gång när en helt lösspringade jämthund kom mot mig och min stora hund. När jag skrek kom ägaren ut och bad om ursäkt.

Och en gång tog min stora hund en spaniel över nacken och skakade, spanielen var helt lös och ledig och matten borta. Min hund var som förbytt. Stackars spaniel. Jävla ägare som utsatte sin hund för det, hade ingen koll, en så var hon inte mer än kanske 14 år (matten alltså).

Det ni tar upp håller jag med om. I vanliga fall går såna här situationer oftast bra, om det handlar om en hund som bara är nyfiken eller som vill leka.

I förrgår var vi i en rasthage och var på väg ut när en äldre kvinna kom fram med en ung kamphundsblandras, en hund som hon inte kunde hålla utan släppte när den drog fram mot grinden. Hunden var jätteglad och var GRYMT intresserad av Kito och ville säkerligen hemskt gärna leka. Kvinnan frågar om det hade gått bra och jag berättar "Nej tyvärr, min hund är väldigt osäker speciellt när det gäller stora och intensiva hundar, så jag är väldigt säker på att detta inte kommer gå så bra". Vi står och pratar lite och kvinnan låter fortfarande hunden vara lös utanför stängslet. Tillslut säger jag "Nej, du måste nog hålla i din hund nu för jag tror han snart kommer att hoppa över." Och kvinnan gör som jag säger då. Sen frågar jag "Kan du hålla i hunden nu om jag går ut?" Jag är väldigt trevlig när jag pratar med henne, så ni inte tror något annat :P Jadå, jadå säger hon och går bort en liten bit. Jag är helnervös och vi går snabbt iväg från hagen. Jag är riktigt nervös och bara väntar på att kvinnan ska ha tappat hunden igen. Jag tittar bak och nog fan kommer hunden springande efter oss. Jag slänger upp Kito i famnen för jag har INGEN aning om hur den här hunden kommer att bete sig om Kito ryter ifrån och antagligen nafsar. Hunden cirkulerar grymt intensivt runt oss trots att jag redan innan skrek på den att stanna osv. Sen testade jag med sitt osv men hunden var nästan på väg att hoppa upp mot oss. Jag fumlar upp en godisbit från fickan och mutar hunden att stanna på marken tills kvinnan hinner hit..

"Oj oj, du förstår jag trodde han skulle springa in i hagen, det var därför jag släppte."

Alltså ……………………………… Skulle kunna fortsätta de där punkterna i evighet.

I alla fall. Hade detta varit en hund (nu vill jag understryka att jag inte tar det här exemplet för att det är en kamphund utan bara som exempel på hur intensiv den var i att vara nära) som ville göra oss illa så hade den också sprungit ända fram utan att lyssna på om man skriker hotfullt mot den. Den hade säkert stått och morrat osv. Låt oss säga att hunden vill komma åt min hund. Sparkar jag på den kommer den säkerligen bli arg på mig och ta tag i mitt ben. Liksom. I mina ögon står man chanslös..? I väntan på att en ägare ska komma fram och ta hand om sin hund.

Haha, jag kom till och med fram till att pepparspray skulle kunna vara en lösning… Nej, men seriöst. Jag är bara livrädd för att detta ska hända. Kito och jag HAR haft nyfikna osäkra hundar hack i hälarna när vi försökt komma på en plan till att bli av med hunden. Det har t.ex. varit en schäfer som jämt stod och skällde hysteriskt i en långlina i trädgårnden när man gick förbi. En dag brast linan och hunden sprang utan tvekan ut till oss - ingen ägare i sikte. Kito åker upp i famnen och jag ber hunden stanna osv. Men den bara följer efter 1-2 meter ifrån  när vi backar undan. Jag VET att en här hunden är extremt osäker. Hade Kito då fått en chans att morra och försvara sig mot den här hunden VET jag att det hade gått illa. När ägaren kommer ut och "räddar" oss så säger hon "Han har aldrig gjort någon illa, du behöver inte vara rädd. Åh din stackare, blev du så rädd?"

!!!!!!

Och som SaraC nämnde har inte jag heller problem med att fysiskt försvara mig mot en hund om det skulle behövas. Hur folk än kan reagera på det. Om det så kräver att jag sparkar eller pepparsprayar en hund som utgör fara. Så får folk tycka vad de vill sen. Men det är självklart bara i en situation där det är enda utvägen. Man gör ju inte det på en hund som vill väl. Såklart.

#3 Ja, jag skulle också bara ta till våld som sista utväg, såklart. Det kanske man skulle förtydliga så ingen tror att jag går runt och sparkar på alla lösa hundar

Men undrar om min rädsla för stora hundar smittar min valp? Hon är livrädd för stora hundar som kommer springande när de kommer tillräckligt nära. Hoppar och tjuter och försöker komma undan. Jag försöker behålla lugnet men mitt kroppsspråk säger något annat antar jag.

Självklart vill man inte skrämma upp sin hund i såna situationer :/ KAN MAN så kan man väl försöka hålla lugnet utan att verka "stel" men i vissa situationer är man ju bara dum om man försöker "förlama" sig själv :P I vissa situationer måste man bara reagera och agera instinktivt om man vill komma undan hela och rena. Och då måste ju hunden få reagera likadant, annars vore det ju konstigt. Enligt mig. Och efter hysterin att man berättar för hunden att "nu är det lugnt, nu går vi vidare och är glada" om man kan.. ;)

Men i situationer där man inte utsätts för fara tycker jag absolut man ska försöka hålla lugnet och inte oroa sin hund. Det har jag jobbat extremt mycket med och känner att jag börjar hitta konsten att "spela teater" för jag blir innerst inne ganska oroad och börjar tänka på alla möjliga scenarior :P

Min ena hund råkade ut för grannhunden förra sommaren. Hon attackerade för att skada och gick rätt på utan att ge honom eller oss någon chans för att förhindra nånting! Hennes matte fick inte tag i henne när hon försökte käka upp Gimli och efter en del tumult fick jag tag i hennes bakben och kunde då få henne att släppa. Hennes matte la sig då typ över henne (& Gims koppel = Gim satt fast bara cm från hundens huvud). Jag fick koppla loss Gim (som normalt ej fungerar att ha lös) och gå därifrån, för att sen se att även min andra hunds koppel satt fast under grannen och hennes hund. Så jag fick gå tillbaks och släppa lös honom med.

Så mitt tips då det smäller, grabba tag i attackerande hundens bakben, eller svans (& bryt svansen omd et behövs för att få hunden att släppa!).

De flesta lösspringande hundar beter ju sig dock inte så korkat som vår grannes feta kärring och har man en hund m bra språk som fungerar med andra hundar så litar jag på att den fixar upp situationen bättre än om jag lägger mig i. Faktum är att de flesta hundslagsmål startas av matte/husse tyvärr. Kommer det framrusande hundar så ger jag mina hundar fritt koppel och tar ett steg tillbaks, då brukar det sluta ganska så odramatiskt.

#7

Bra exempel där, men åh, mår lite illa när jag läser det. Man vill ju verkligen verkligen inte att det ska gå så illa att ena hunden lyckas komma åt :( Man vill ju inte få sin hund skadad…

Tyvärr hade jag inte kunnat låta Kito sköta det själv för han är inte den som skickar ut de lugna signalerna i en SÅN situation. Utan han hade ju börjat spotta och fräsa direkt. Men sån är ju han, han gör ju det även i de mest lugna situationer. Tyvärr.

#8 nä man vill ju verkligen inte att det skall gå så långt, men denna hunden är helt dum i huvudet och tog första chansen hon fick för att förinta min Gim. Hon sprang rätt på, hälsade inte det minsta utan flög på och började bita omgående.

Annars är som sagt mina hundar så språksäkra att jag litar på att de fixar det om jag bara ger dem utrymme så de inte känner sig trängda.

Usch vad trist :( Är han okej nu?

#10 idag är han ok, men trots att han inte fick några synliga yttre sår hade vi ett helvete i mååånga veckor efter det. Gissningsvis fick han en muskelinflammation i käken eller liknande. Han kunde inte öppna munnen mer än några cm i över en månad och när veterinären undersökte honom på lugnande hittade de ingen förklaring till det, däremot kunde de flytta käken 1 cm mer åt höger än normalt. Han stod på hög dos smärtstillande länge och fick äta sin mat som soppa. Förståeligt nog kan han bli osäker när vi går förbi där det hände (där hunden även bor), men annars är han ok.

#11

Fasen vad trist :( Hoppas han återhämtar sig ordentligt. Och ja… Det där med deras erfarenheter är så trist när det förstörs av en annan hund pga en oansvarig ägare. Man vill ju verkligen inte att ens hund ska gå runt och vara orolig!

#12 nu är han en väldigt välsocialiserad hund, så han är inte särskilt orolig m andra hundar, utan det är bara vissa fall då vi går förbi deras tomt och han känner doften av den hunden. Då reser han raggen lite och pinnar på förbi. Annars är han trygg och säker m andra vovvar :)

I mitt område har en del hundar även blivit dödade av andra hundar då det finns IDIOTER till hundägare som skaffar på sig pitbulls för att skrämma andra och medans hundarna slet ihjäl dom gamla damernas små hundar så bara skattade ägarna. Allt dom hade med sig var en stor järn kedja för att få "pli" på hundarna.

Nu vet jag dock inte vad som hänt med dom då ingen hört någonting från eller om dom på ett år.

#3 Det finns ju Dog defense spray också

#14 Men fy Sådana där idioter har man ju bara lust att bunta ihop och skicka så långt från jorden som möjligt! Hoppas det är vad som hänt med de i ditt område..

Något man inte ska göra är att lyfta upp hunden. Min granne löft upp sin lilla tik, hunden som var lös hoppades upp och bet min granne i ansiktet.. Så hellre skulle jag mota bort/sparka/ta tag i den främmande hunde. Inte lyfta upp min hund. (har ingen hund just nu dock)

#16 Nej, jag skulle helst inte heller plocka upp min hund i famnen. Men samtidigt, upplevde jag en situation så pass hotfull skulle jag hellre prova det än låta min hund bli skadad eller rent av dödad. Du skriver att hunden ifråga bet din granne i ansiktet, man kan ju lät tänka sig att den då skulle bitit grannens hund någonstans om den varit på marken och kanske även bitit grannen någon annanstans än i ansiktet om grannen försökt skydda sin hund.

#17 Jag förstår. Om den varit på marken kunde ägaren ha motat bort hunden ifråga eller sparkat den, så varken hund eller ägare hade blivit skadade.

#18 Ja, det hade jag försökt med i första hand. Men hade det inte funkat hade nog jag också tagit upp min hund, om den andra hunden verkat ute efter att skada min hund.

#19 Okej. Jag vet inte riktigt hur målmedvetna hundar det finns, men för mig så har det tack och lov alltid räckt med mota bort/hålla fast/trycka ned. :)

#20 För så gott som de flesta räcker det gott och väl, för det mesta brukar det funka bara med kroppsspråk och bestämd röst på avstånd. Men har man en väldans otur stöter man på en hund som det inte funkar med.

Min hund var ute med in farbror i skogen en gång och helt plötsligt från igenstans dök det upp en stor vit schäfer-aktig hund som det första den gjorde satte sig i halsen på min hund. Varken min morbror eller min hund han ens reagera förrän hunden plötsligt var där och högg, det gick så fort. Min morbror skyndade sig att ta upp min hund i famnen och den andra hunden höll sig på marken tills dennes matte kom och kunde koppla den. Nu har jag ju bara andrahands information, men morbror sa att hade min hund inte haft en sådan rejäl man som han har så hade det där hugget i halsen nog gått riktigt illa, så jag är glad att han fann sig och plockade upp min hund.

#21 Usch vad obehagligt!

Jag lyfter lätt upp min lilla hund om det skulle bli en situation då jag upplever det som bästa lösningen. Jag tar gärna ett bett i armen om det kan rädda livet på min hund. Och jag kan sparka efter hundar som hoppar upp mot mig med om det behövs ;)