Jag har flera gånger sett på våra hundar att de saknar och reagerar starkt när en annan hund dött.
Jag tror även att de kan sakna varandra annars oxå, då hundar lever i familjer naturligt. De kanske inte saknar sina valpar, då de egentligen ska släppa iväg dem, även om de får göra det vid 8 v istället för vid 1-2 år, som vore naturligt.

Handlar det om en hund de ser som sin partner, livskamrat, så borde de ju definitivt sakna varandra.

Jag hör till dem som tror att hundar mår riktigt bra först då de får leva med andra hundar, som är naturligt för dem. Minst att de behöver ha andra hundar i en sekundärgrupp, så att de får träffas flera gånger i veckan i alla fall.
En ensam hund som då har en bästis/livspartner torde juu kunna sakna den då, när de inte lever ihop.

Varan ena hund, varan husky blandis ar speciellt kanslig kan man tycka men han saknar familjemedlemmar. dar ar hundarna ocksa inraknade.

Nar hundarna ar borta blir han allmant nedstamd och sitter oftast och vantar och ylar efter dom. Samma sak nar vi manniskor ar borta.

Otroligt jobbigt ibland. Nar vi hade hundvakt at honom da vi behovde aka till Finland pa begravning satt han och ylade och grat oavbrutet i 3 dagar och da var det min halvbror som han ar uppvaxt med som tog hand om honom!

Han ar aven lite kar i en speciell schafer tik. Aven nar hon inte loper ar han lika kar i henne.

Hundar kan väl vara olika känsliga. För valpen satt symptomen i en dag ungefär. Kanske huskies är extra känsliga? Draghundar ska väl vara i flock. Utpräglade ensamhundar (undrar om inte min gammelhund är en sådan) är inte lika beroende och tycker heller egentligen inte om andra hundar så mycket. Min gamla hund har några definitiva "ovänner" i kvarteret där han bor. Men han har också haft en kompis, en tik som kom på besök ibland förr.

Lilltiken älskar andra hundar och andra människor med frenesi! Men det kanske hör valptiden till?

Jag tror absolut att de kan sakna andra hundar. Men tror lite mer på att hundar är olika och räknar in vilka de tycker i familjen, och i saknar dem. Min hund har många kompisar, bland annat som du TS en liten kille som kännt min hund sedan han var valp. Min hund integrerar gärna med utvalda (inte alla) hundar, men har aldrig upplevt att han saknar någon av dem. Trots att flera av dem bott här med oss några dagar-veckor ibland. Däremot saknar han oss människor, mig och husse och då främst mig, väldigt tydligt. Han älskar sin husse, men kan vara totalt likiltig för att husse är hemma med honom när matte är borta till exempel.

Jag tror att de flesta hundar trivs bäst när de får bo med andra hundar. Men jag tror ändå att äldre hundar eller hundar som inte är vana med att vara med andra hundar, kan behöva mycket tid till att vänja sig innan de accepterar sällskapet. Och att en del hundar faktiskt aldrig kommer tycka att en annan hund är bättre än vissa av hundens människor.

Min hund hade i flera år bott tillsammans med andra hundar när han flyttade till oss. Men han verkar ändå trivas bättre själv än när vi har andra hundar här längre stunder.