Är katten hundvan?

Annars säger jag att var försiktiga och rädda om era egna händer och fingrar. Blir katten rädd kan de vara ganska så våldsamma!

När jag har introducerat mina hundar och katter med varandra har jag använt kompostgaller den första tiden. Ingen skall behöva känna att den är trängd, tvingas hälsa eller otrygg, utan allt får ta den tid som den mest fösiktiga individen behöver. Katter är speciella och blir det fel kan de som sagt säga ifrån ganska så våldsamt.

Jag har introducerat vuxen katt m hundar utan kattvana. Kattunge till hundar som bara känner en katt sen innan. Samt ett antal hundar till mina (numera) hundvana katter. Det har än så länge alltid gått bra, men kan ta några dagar (veckor) för vissa innan de litar på varandra. Min mammas hund är nog fortfarande den som katterna hatar mest, men det är för att han är så glad i katterna :P Han vill leka & gärna bråttas och de är inte så förjusta i att han kommer infarandes och skall göra det utan att först hälsa. Men stannar han bara ett tag kommer de alltid på att han är helt ok han med ;)

På bilden har Gimli & Virus bott ihop ca 1 vecka. Virus hade då bott m mina adra hundar & oss i ca 1 månad, men då Gimli kan vara väldigt på och hårdhänt valde vi att låta han bo hos mamma undertiden som Virus lärde känna de lugnare hundarna. Men som man kan se så fann Virus & Gimli varandra ganska så fort (idag hatar Gimli Virus på kvällarna dock - då Gim vill sova & Virus vill leka)

Måste visa denna med. Vi var hundvakt en dag åt Leo, som bodde med 3 andra katter sen nån månad tillbaks. Och både Virus och Leo såg det hela som självklart & reagerade inte mer på varandra än på om de varit av samma art (eller hundar båda två kanske är mer korrekt)

Tack smurfan-13!

Ja, katten är hundvan och vid schäfrar dessutom. Kompostgaller låter som en mycket bra idé (om Kito låter bli det), dock har jag inget och känner ingen som har det heller här i närheten. Försöker fundera på om det finns något jag kan använda som skulle ge samma effekt men kommer inte på något som inte avskärmar helt. Hm, back-up plan?

Jag känner mig lite dåligt planerad just på det här, vilket jag tycker är lite pinsamt, men allt hände ganska fort :P

Jag tror faktiskt allting kommer gå bra om inte Kito bestämmer sig för att det hela är väldigt läskigt, men man ska ju alltid vara försikig, speciellt med katter..

Och väldigt söta bilder! Vad är Virus för ras? :)

Virus är en devon rex & han tror nog att han är en hund om man frågar honom :D

Om jag inte hade komposgaller skulle jag ha hunden kopplad inledningsvis. Det vanligaste är ju att hunden försöker jaga katten och kan man se till att det inte händer underlättar det enormt. Sen är det bara tid o tålamod som behövs ;)

#4

Åh, vackert :) Det är en Oriental jag ska få hem. Känns jättekul!

Ja, jag tänkte just på det när jag försökte somna igår. Att ha Kito i koppel (fast i något) och att ha katten i famnen kanske? Och låta dem nosa på varandra och sen gå vidare till att jag släpper katten och håller Kito i kopplet själv. Och sen kan man ju lyfta upp katten på något bord så kan man bara hålla koll.. Jag tror inte det är så komplicerat egentligen.

Rör inte katten! Risken att bli rejält skadad är överhängande! Jag skulle satt kattburen på bordet, öppnat buren och sen låtit katten ta det i sitt tempo. Att tro att den vill nosa på Kito med en gång är bara att tigga om att någon blir riven, då katter inet hälsar så på någon vilt främmande. Viktigast brukar vara att se till att hunden inte pressar katten till kontakt. Är katten sen hundvan kan det gå snabt för katten att ta nästa steg, är det en mer vresig katt kan det ta veckor.

Inte ens om den sitter frivilligt hos mig? Men okej, kanske dum idé.

Så katt i bur, på bord, hund i koppel. Men går det bra om jag har katten instängd i buren på golvet och låta Kito fatta vad som händer först? (utan att låta honom krafsa eller vara för på) Känns som om han kommer brusa upp sig mer om det plötsligt dyker upp en katt på bordet.

Jag vet bara hur min ena katt är och henne håller man sig lååångt bort ifrån när hon är upprörd.

Jag skulle aldrig låta hunden lukta på katten i buren. Katten är fruktansvärt instängd där och kan uppleva det som väldigt obehagligt m en stor hund som nosar på en. Och katter kan vara väldigt "långsinta".

Hunden är den som oftast går att styra med instruktioner och av den anledingen brukar det vara bäst att bara låta katten sitta högt och undersöka allt i sin takt. Är Kito inklickad kan du ju tex använda klickern inledningsvis för att få honom att inse att man skall vara lugn, titta, men inte jaga/hälsa är ok och att matte är roligast trots katten.

Okej, jag håller med. Kito är inklickad, så det kan jag göra, jag får bara hoppas att han bryr sig. ;)

Tack för dina svar! Jag har en bättre bild i huvudet nu :P

Och det visar sig att jag kanske inte alls kommer få hem katten idag, så om inte annat får jag vänta lite till. ;P Ska bli spännande dock! Det är en vacker Oriental så det ska bli spännande att se hur hon och Kito fungerar ihop, då båda är speciella djur. Jag hoppas de kan ha mycket nytta av varandra. Om nu allt går bra, vilket jag tror det gör.

Ger man det baa tid så brukar det funka :) Bara det att många inte förstår hur lång tid vissa katter behöver på sig bara. Men orientaler är väl lite som devon skulle jag gissa, sociala och "hundlika", så det skall nog bli bra. Virus leker, myser och umgås m alla hundarna flera gånger dagligen, medan hittekatten lever i samma hem som dem, men kunde inte bry sig mindre (idag)

Kom på, kan kanske vara bra att ge katten en chans att kolla läget och hitta bra ställen att gömma sg på/spana från genom att gå en ordentlig promenad m Kito och lämna katten sälv.

När jag introducerade vresiga Veto m mina då inte kattvanahundar fixade jag flera platser högt upp där hon kunde röra sig utan risken för hundarna att komma åt henne. Hon satt mest på bokhyllan när hundarna var i lägenheten (första veckan bodde vi hos min pojkvän och hälsade på Veto några timmar varje dag så hon skulle få tid att lära känna vår lägenhet ostört)

Ja, det tror jag också. :) Just dessa raser, Rex, Oriental, Sphynx etc verkar ha många likheter och verkar helt underbara. Sen är det också bara dessa som intresserat mig utseendemässigt så de andra kattraserna har inte fått någon större chans ;D Haha

Själv har jag aldrig träffat några personligt så det ska bli intressant att jämföra dem med huskatter, som är det enda jag är van vid.

Hur länge har du haft Virus?

Virus fyller 3 år snart och var 14 veckor när han flyttade hit. :)

Veto fyller 11 år till sommaren, kom till mig som hittekatt ca 6-7 veckor gammal & växte upp med hundar, men är inte alls lika glad i hundarna som Virus.

Ah okej :) Tack igen

Jag har aldrig behövt göra mer än se till att katterna lätt kan sticka undan om de vill. Eros är perfekt för katter att "öva" sig på, han vill bara hälsa snällt på dem och visar de att de inte vill går han undan och ignorerar dem.

Har man en hund som man inte helt vet hur den funkar med katter tycker jag kompostgaller eller liknande är bäst, så de kan bekanta sig på säkert avstånd först. Håller med smurfan.

Lycka till

Ja kompostgaller hade varit  bra, jag är dock osäker på om någon av dem hade låtit det vara.

Katten har kommit hit nu och har varit här i två timmar nu ungefär. Först när hon kom hade Kito killerblicken, slickade sig om munnen och viftade på svansen.

Katten, som heter Kahlua, är väldigt nyfiken, framåt och pratglad. Hon är uppvuxen med hundar som är snälla och har märkt på Kito att man ska ta det lite försiktigt om man är nära. När hon kommit nära har Kito blivit morrig och ganska "stor"..

Jag har gjort lite trix med Kito när katten strosat omkring som han faktiskt kvickt har gått med på, vilket gör mig lite förvirrad. På ett sätt känns det som om han är totalt desperat efter att det är honom jag ska ge all uppmärksamhet till blandat med att katten är mat.

Efter en stund kunde de komma närmare varandra. Kahlua är totalt jättekelen så hon hängde och klängde på mig medan Kito nosade, nosade, nosade och nosade på henne. Jag har en stark känsla av att han tänkte "Mmm snart ska jag börja äta på dig". För han började gnaga lite lätt på pälsen innan jag hann stoppa. Han gjorde också försök i att lägga tassen över ryggen på henne. Men överlag gick det bra och jag kunde låta dem vara tillsammans medan jag backade bak ett steg.

Men under hela förloppet från att hon kom hit gjorde han några utfall (självklart med mig i kopplet som kunde stoppa innan något hände) mot henne men hon är otroligt modig som varje gång kommer tillbaka efteråt, utan större problem alls. Det är riktigt skönt att hon är så framåt.

Nu är det halvsvårt med Kito igen. Det är som en blandning mellan osäkerhet, nyfikenhet och mat.

Kahlua har bosatt sig inne på toan där hon verkar trivas väldigt bra på en kudde i badkaret, det är skönt att hon kan trivas någonstans som inte är just här där Kito alltid är. Just nu ligger han under täcket och vilar och jag sitter bredvid.

Har ni några idéer om hur jag ska fortgå? Det känns inte som om det finns några klara svar utan mer fortsätta och vänta på att Kito vänjer sig vid vad han får och inte får göra mot katten. Sånt här tar ju tid. Jag ska skicka iväg ett mail till uppfödaren också och berätta hur det har gått.

Eros lägger tassen över ryggen på våra katter när han är uppjagad över dem när de inte vill stanna när han vill tvätta dem, då håller han gärna fast dem lite och fejar på. Menar bara att sådana beteenden inte absolut behöver vara "mat-tänk". Men tycker absolut inte du ska sluta vara vaksam.

Jag har aldrig haft någon hund som sett katter som käk, så jag tycker det är svårt. Jag hade bara låtit dem hållas, så länge båda har möjlighet att gå ifrån varandra, men det är väl förmodligen svårare när man måste skydda katten.

Vad skönt att katten är så trygg och lugn iaf. Då kommer det säkert gå bra med tiden. Hundar lär sig lättare ;)

Försök att inte "förbjuda" Kitos beteenden mot katten, utan omrikta och berömma andra beteenden istället. Många hundar blir mer fixerade om något är förbjudet än om det är "ointressant". Det ger sig med tiden!

Och tänk på att stänga dörrar mellan dem när du lämnar dem ensamma. Olyckor händer tyvärr när man inte är hemma. (Har en kompis vars hund hade ihjäl ena katten efter flera månader boendes tillsammans utan problem. En jaktsituation uppstod och det gick snett :( )

#17

Jo, det känns konstigt att en "tam hund" skulle tänka så, men det är verkligen den känslan jag får och inte att han ska putsa henne.. Just nu har katten bosatt sig på toan igen, vi får se hur länge hon stannar där inne innan jag måste anstränga mig igen. ;P

#18

Ja, men det är SÅ svårt att inte förbjuda honom när han beter sig på det viset. För det första måste jag ju stoppa hans utfall och när han står och stirrar intensivt morrandes så är det också grymt svårt att locka honom till att kolla på mig eller något annat (jag har provat och det är ungefär basenjis natur att inte lyssna när de inte vill..) Jag berömmer honom när han vänder bort huvudet från katten eller till och med tar omvägar runt den/undviker den helt. Jag har ju i flera år arbetat med hans och mina signaler för att bättra hans beteende för allt han haft problem. Jag kan tänka mig att min nära närvaro gör det ännu jobbigare för Kito att hålla sig lugn, men jag måste ju vara där om något skulle hända. Det är inte så att jag stramar åt kopplet eller hukar över dem utan jag står bara beredd och försöker hålla mig på en neutral plats runt dem, så jag inte backar upp Kito.

Och ja, kisen får sova på toan i natt tyvärr och säkert några nätter till. Och hon kommer få vara där när jag är borta i skolan också.

Vet hur svårt dte är att inte förbjuda, men jag vet även hur mkt effektivare det är om man lyckas ;) Ett alternativ kan vara att sätta munkorg på hunden, men det underlättar ju om hunden är van att ha munkorg sen innan då. Vet dock många som har det när de lär hunden att umgås m katter just för att man själv är lugnare då och slappnar av mer (vilket ju påverkar hunden).

Men ha du kissen på toan när du inte kan ha koll. Det går ingen nöd på katten om den har allt & får uppmärksamhet. Bättre det än att de hetsar varandra till något dumt.

Jag ska göra mitt allra bästa för att försöka locka fram de positiva hos honom i möte med katten .. Det är bara så svårt x( Men jag vet, jag har ju som sagt pysslat med det förut t.ex. när vi tränat att passera främmande hundar eller när han varit rädd för något. Där var bästa alternativet avledning, och lika så där är det ett tufft jobb. Det är det lärorika med Kito, vi har nog tampats med ALLT.

Anyway, efter att ha gråtit en skvätt av uppgivelse efter att ha stoppat in tummen i Kitos mun när han bet efter katten (aj) så känner jag mig lite bättre. Det är en ganska bekväm katt jag fått mig eftersom hon är så pass "opåverkad" (kommer bara på rätta ordet på engelska..) trots Kitos fasoner.

Ja precis, badrummet har nog blivit favoritrummet för henne redan vilket är grymt positivt, så jag har gjort det lite hemtrevligt åt henne i badrummet nu när hon blir instängd. Nu hoppas jag på en natt med sömn och förhoppningsvis inget jamande :P

Tack för eran hjälp, det har varit givande! Jag håller er uppdaterade om hur allt går, och om det passar sig kanske det slinker upp en bild på vackra Kahlua.

Hej igen,

Kise och hund går ganska bra ihop nu, med undantag för när Kito tycker att hon inte bör göra det hon gör eller när hon är på "fel ställe". Han är lite känslig ;)

Jag hoppas det fortsätter på den goda vägen nu bara!

Skönt att det redan funkar bättre iaf :) Det kommer nog bli super med tiden skall du se. En speciell katt meden speciell hund ;)

Måste ju bara visa denna film som togs här om dagen på Virus och Parker.

Parker var två år när han kom till oss för snart ett år sen och var inte kattvan då. Idag är han och Virus bästa kompisar.

Parker & Virus

Haha åh vad gulligt! Riktiga sälar där i slutet ;D

Kito leker på nästan exakt samma vis, men Kahlua uppskattar det inte, han är för hårdhänt :P

Hur går det med katten och Kito?

Katten är tyvärr inte kvar hos oss längre. Det fungerade bra med katten och Kito men jag fungerade inte bra med katten :P Nej, det som var var att katten löpte när den var här så den gick runt och skrek och ylade dag och natt, KONSTANT. Jag klarade inte av det så jag bad uppfödaren komma och hämta henne (uppfödaren var säker på att hon inte löpte men skickade mig sen ett mail att hon gjorde det och att hon förstod att jag hade haft ett helvete med det :P). Men samtidigt var det en lättnad att slippa katt. För andra gången i mitt liv har jag konstaterat att det inte är min grej och nu ska jag komma ihåg det ordentligt innan jag gör om samma misstag. :P

#28 Vad trist. Men kul att det fungerade så bra med Kito och katten i alla fall

Ja, det var trist och man skäms ju lite grann för det känns som om det var en tabbe av mig att inte "orka med" :P Men sen är det så lyhört här i hyreshuset så jag är helt säker på att grannarna hörde allt gap i min lägenhet. Usch, det var hemskt, jag är glad att det är över :P

Men ja, det bevisar ju bara att det går att lära även en jaktglad hund att leva med sina "byten". Även om jag inte hade vågat lämna dem tillsammans ensamma på väldigt väldigt väldigt länge.

#30 Det är väl bättre att man inser att det inte fungerar och ser att djuret hamnar i ett gott, nytt hem, än att man har kvar ett djur fast man inte vill  Men måste ju säga att du då lyckades få tag på det värsta "provexemplaret", en okastrerad hona. Hihi  Det vete tusingen om jag heller skulle orka med!

Haha saken var den att hon skulle vara som på foder i början för när hon kom till mig var det meningen att hon skulle ha bebisar i magen! Men det visade ju sig att det inte hade blivit något och det var just det uppfödaren verkligen inte trodde :P Men ja, som du säger, det var verkligen värsta möjliga!!

#32 Aha, ja då förstår jag