Jag har inte några sådana erfarenheter som dig, men personligen tycker jag att djur är både ett stöd och en "push". Man har en bästa vän som alltid finns där. Man kommer ut mycket och man träffar en hel del folk. Självförtroendet byggs upp när man arbetar med sin hund och man ser resultaten av detta. Men man måste ju absolut känna och tänka efter, så att man inte skaffar ett djur och tror att det ska lösa problem och så gör det inte det och det bara blir knas.

Jag har ingen personlig erfarenhet av just finsk lapphund, så jag ger ett allmänt svar istället.

Fundera först och främst vad du vill ha för typ av hund och vad du vill göra tillsammans med den. Spelar storleken roll? Spelar det någon roll om den är lång- eller korthårig och om det är mer eller mindre pälsvård? Vill du träna något särskilt eller ägna dig åt någon särskild aktivitet, eller är du främst ute efter en promenadkompis som du kan prova på lite allt möjligt med? Hur mycket tid vill du lägga ner på promenader, träning och aktivering? Och så vidare.

När man har ett hum om vad man är ute efter är det dax att kika om det passar på de raser man är intresserad av eller att leta raser som passar. Läs det du kommer över om raser du är intresserad av. Hos rasklubbarna brukar det finnas en del information, vissa har väldigt mycket och andra mindre.  Jag tycker det är jättebra att börja med att besöka en större utställning. Där får man se och träffa massor av olika raser på en gång. Man får träffa många hundar av de olika raserna och många ägare och uppfödare till dessa, vilket ger en bredare inblick i rasen/raserna.

Besöker man en utställning kommer man förmodligen i kontakt med en del potentiella uppfödare. Men om man inte gör det eller inte gjort något sådant besök så gå in på de olika rasklubbarnas hemsidor och leta uppfödare där. Det är mycket som ska stämma. Att uppfödarens hundar passar ens krav, att uppfödaren bor hyfsat nära om man tycker det är viktigt, att personkemin stämmer och att man får ett bra intryck, och så vidare. Fundera ut frågor och ställ dessa till olika uppfödare, gör besök hos dem och träffa dem och deras hundar.

Jag hoppas du fick någon hjälp och önskar dig lycka till med hundplanerna! Berätta gärna hur det går.

Tack för svar!

Ja för att det ska bli bra måste man både ge och ta, så det satsar jag fullt på!

Både bra för mitt psyke och min kropp att komma ut och aktivera mig själv och ev en kompis :)

Önskemål personlighet:

Lugn, icke för skällig eller lätt att träna bort, halvaktiv hund som gillar promenader helst, men som även kan tränas till agility och freestyle.

Gärna en modig hund som inte är tillbakadragen och skyddande/omtänksam.

Önskemål utsèende:

Långhårig men ändå inte så svårhanterad päls, ingen dregelhund, "normalstorlek" på nosen, ca 50 cm mankhöjd.

Jag bor i Blekinge. Vet inte om det finns någon uppfödare eller utställning som finns att besöka i närheten?

Här är SKK:s utställningskalender för 2010, det finns andra som ordnar utställningar också men då är det lättare att kika exempelvis hos de respektive rasklubbarna. Uppfödare på finsk lapphund finns här. Vill du kika på uppfödare av andra raser är det lättast att gå in på rasklubbarna och leta, du hittar länkar till alla raser inom grupp 5 bland våra länkar, annars på SKK:s hemsida.

Ska fundera mer på raser och se om jag kommer på några förslag

#2 Jag har oxå liknande problem som dig, jag kan säga att det är pga hundarna som jag tar mig framåt om dagarna både kroppsligt och psykiskt. Dom ger en så mkt och tvingar ut en varje dag oavsett hur man mår. Då man mår lite sämre så kan det ju vara lätt att man blir sittandes hemma, men har man hunden så måste man ju som sagt ut och det gör stor nytta tycker jag.

Det jag har fått erfara om Finska lapphund är just dom saker du tar upp om vad du är ute efter. Är själv sugen på att skaffa en. Det finns flera här inne på forumet som har det. Hoppas någon av dom kan svara

Precis som Sara skriver så är det bra att besöka utställningar för att kika lite. Kontakta gärna olika uppfödare som bor i din närhet så du får träffa några av dom ev raser som verkar intressera dig mest. Det är det bästa sättet att bilda sig en uppfattning av rasen.

Det jag känner inte stämmer in är tyvärr skälligheten. Finsk lapphund är tyvärr skällig, den enligt mig skälligaste av lapphundarna (obs, mina erfarenheter av dem). Var medveten om det men låt inte det hindra dig från att skaffa en om det är den du känner passar dig. Ha i stället en plan för hur du ska hantera det och se till att det inte blir ett problem.

Jag hoppas du kan få dig en hund, jag tror de kommer göra dig gott. Hundar gör mycket bra för oss alla!

#4 Jamen precis! Det som jag tänker är en väldigt positiv sak när det gäller att ha hund, man kommer ut!

Annars är det lätt att man lägger latsidan till och orkar inte gå ut, speciellt inte ensam :(

Jo, problemet är väl mest att jag bor i mitten av Blekinge och jag har kollat runt lite på hemsidor ang uppfödare, dock är närmsta i Hultsfred och dit tar det ca 3 tim för mig med bil.

Vet inte hur det är med utställningar just här i Blekinge, men ner mot Skåne bör det kanske vara mer aktuellt? :)

Var å kollade på SKKs sida, HÄR är en förteckning över utställningarna som ska vara i år.

Har du varit in på Svenska lapphundsklubben Södra och kolla? Om inte så HÄR är en länk.

Ibland måste man tyvärr åka en bit för at få tag på det man vill tyvärr, hoppas du kan hitta något som är närmare så du får åka och titta iaf 

Nu till helgen ska jag få träffa en finsk lapphundstik och hennes matte, det ska bli mycket spännande och roligt

Har fått mycket positiv respons när det gäller rasvalet och att en hund kan bidra med så himla myckt för mig som har det svårt psykiskt och fysiskt med sjukdomar. Det känns bra!

Blev tyvärr sjuk förra helgen, så besöket hemma hos ägarinnan till Black Blossom Lady Happy fick skjutas upp, så vi var där dag jag och min sambo.

Men herregud…. mållöst kär blev jag. DET är den rätta rasen för mig, absolut! :D

Nu är det mest ekonomin och min psykiska känsla som ska stämma överens med ett hundköp. Har redan 1 katt och 2 nyinkomna råttor.

Men vad roligt!