Min jrt kastrerades för att han var helt omöjlig att ha att göra med när tikar löpte. Han var lixom döv, och käka knappt.

Iallafall så förändrades inget efter förutom att han koncentrerade sig och lyssnade på mig när han skulle jobba. Sen började han äta bra efter de.

Många påstår att kastrerade hundar skulle bli lata vilket inte stämmer för 5 öre på de hundar jag träffat och min egna kastrat.

Också att de skulle bli mer vilt intresserade, vilket jag inte kan svara på efterssom min hund alltid varit väldigt vilt intresserad då han är från jaktlinjer.

Tikar kan bli värre i aggressivitet mot andra hundar om man kastrerar. Pysslar man med drag är det några som säger att det kan spänna i ärrvävnaden på tikar, så att de tappar lustan att dra.
Tiken ska man kastrera i rätt löpcykel för att få en så trevlig hund som möjligt, har anteckningar någonstans om det, kan leta och återkomma. Vi har en kastrerad tik, och hon har förutom problem med vikten inte förändrats. Att hennes draglust försvinner lite vid 7 år beror på något annat, vi utreder det för tillfället.
Hon har fått ungefär 2 ton luddig underull utöver det hon hade innan kastreringen, så hennes päls har förändrats.

Vi har två kastrerade hanar. Inga direkta problem alls där, måste jag säga. Vidar kastrerades vid 6 mån, och han växte till han var 1 1/2 år. Det är nog bättre att kastrera när hormonerna hunnit säga "sluta väx" vid året. Fast vi hade bråttom, bara en hundgård och löpande tikar på gång… Han var redan från början en ängslig hund, och blev värre av kastreringen. Vidare kan vissa hundar behandla honom knasigt. En del hanar blir kär i honom, fast då han är stor kan ha säga ifrån. Hittills har vi träffat en enda tik som reagerade knäppt, hon skule helt enkelt döda honom. Vet inte om det var för att han var kastrerad, eller om det var rottisen det var fel på…
Vidar är en tunnpälsad typ, tror inte han hade haft annan päls utan kastreringen heller…

Piro kastreades som vuxen, pga hans skarphet och då han ändå inte duger till avel och dessutom överreagerar på löptikarna. Han kan inte sova på 2 v då en tik löper, jobbigt för honom och oss.
Han har lite svaj med vikten efter kastreringen, blir lätt en ladugårdsvägg om man inte ser upp. Han är lite mildare i temperamentet då han inte längre har testosteron rinnande ur öronen. Hans päls, tja, han hade mycket innan, mjöligen är den lite mjukare och med ännu mer underull nu.

Vill man kunna ställa ut en kastrerad hane måste man ha testikelintyg, som veterinären kan fixa vid kastreringen, eller innan om man vill.

Vill man inte kastrera finns kemiska varianter. Tikar kan p-sprutas. Fast de drabbas ofta av juvertumörer, och risken att få livmioderinflammation ökar.
Hanar kan man oxå spruta, fast då kan de fortfarande genomföra en lyckad parning. Då är det bättre att man sätter in ett relativt nytt chip. Tror effekten sitter i minst 6 mån. Testiklarna drar ihop sig och de blir som kastrerade, men tas chipet bort, så kan de gå i avel igen.

Tack för svaren, skönt att höra att det finns någon med polarhundar som kastrerar, verkar inte så vanligt, eller så har jag bara kommit i kontakt med "fel" människor.

#2 Angående det med pälsen, har de förlorat något av sin vattenavstötande värmande uppgift så att de inte klarar kyla på samma sätt?

Både Piro och Cora har kvar sina täckhår som håller vätan borta. De ligger gärna ute i både regn och snö, trots att de har boxar med kojor i till hundgårdarna.

Att kastrerade hundar sägs bli lata tror jag är för att folk inte minskar energiintaget med 30%, då blir de tjocka, och av det lata, och sen tjockare och tillsist orkar de inte röra sig alls i onödan.

Att viltintresset skulle öka har jag aldrig hört. Det kan ju omöjligt finnas belägg för det. Möjligen då att de blir hungrigare, men det låter långsökt…

alla mina hundar är kastrerade innan könsmognad och jag har inte sett några nackdelar alls med det. Skulle ev vara min ena hane som har ledproblem. Han skulle antagligen haft lättare att sätta muskler om han inte var kastrerad och då kanske klara ledproblemen bättre.

det jag har sett m kastrering är att de som tycks påverkas mest kroppsligt, pälsmässigt osv är oftast de som kastreras som vuxna. Och tikar som kastreras vid livmoderinflamation tycks få det värst tycker jag. Ska man kastrera en tik är det som vattnadal säger viktigt att göra det på rätt ställe i löpcykeln (vilket man inte kan styra över vid livmoderinflamation och kanske är det därför många tycks få fler följder?). Min tik lät jag kastrera innan första löpet och hon har inga pälsförändringar, problem m vikten och upplevs inte heller av andra hundar som en valp (vilket många påstår att kastrerade gör).

Angående att kastrerade hundar skulel vara mer utsatta för andra elaka hundar tror jag inte på. Mina hundar funkar med alla hundar. Visst mina är bra socialiserad, vilket ju är en förutsättning för att hundar skall funka ihop. Mina hundar behandlas för det de är, vuxna hundar av ett visst kön, vare sig de möter valpar, unghundar eller vuxna. Mina hanar funkar dock även ihop m de flesta hanhundsaggressiva hundar.

Många som jobbar på hunddagis ser nackdelar, efter att ha sett mååånga kastrerade hundar. Ex så är det vanligt att kastrerade hanar luktar lite spännande, så att vissa hanar blir kära och vill sätta på dem, helt enkelt.

Att Vidar blev hatad av just den råttisen en hel kurs, kan ha varit för att han dles var kastrerad, men sen luktade av löptikar hemma. Men hon kan å andra sidan ha varit knäpp, det vet inte jag som bara såg henne 8 gånger (som jag dessutom försökte hålla oss så långt från henne som möjligt).

#6 och jag som har en hel del kompisar som jobbar på hunddagis har aldrig hört att de upplever kastrerade hundar som problemet. Och stort sett alla hundägare jag umgås med har kastrerade hundar och jag tror alla skriver under på att de inte upplever kastreringen som ett problem för sin hund. Däremot kan man ju alltid komma att möta hundar som i net riktigt fixar att umgås med andra hundar på ett vettigt sätt eller indivder som inte tål varandra av andra anledningar.

min tik är värst mot andra tikar, (btw är det väl så hos de flesta djur ink människor, bichbeteende) men träffade en kastrerad hane som hon betedde sig på samma vis mot, däremot svarade han inte upp på samma sätt som en tik skulle kunna ha tendenser till :P svårt för dem att veta kön.

Tycker personligen inte att det känns fel att kastrera om man ej ska avla men ställde liknande fråga som ovan på vovve och oj vad hemsk man var.. Snacka om olika forum

Kollade lite på det där med chip, verkade ju kanske vara nått, iaf som prov, och funkar hunden bra kan man kastrera operativt efteråt isf :)

Eros brukar kunna ha svårt för kastrerade hanar, men kastrerade tikar är det mest ultimata att umgås med för honom eftersom han gärna blir lite för på på okastrerade. När jag kan ha mer än en hund kommer det förmodligen också bli minst en kastrerad. Jag tycker att man ska tänka över saken och se till att få med alla bitar innan man skrider till verket, men jag tycker absolut inte det är fel att kastrera.

Konstigt att många tycker det är givet att kastrera katter samtidigt som de tycker att det är helt förkastligt att ens fundera på att kastrera en hund

#9 håller verkligen med dig där! Katter och hästar är det närmast självklart att kastrera men inte hundar..Konstigt.

Klart att man ska tänka över saken, just det jag gör nu, ser till vilka allternativ jag har :)

#10 Ja, det är lite lustigt att det är överlag helt accepterat på vissa djur och inte alls på andra. Tror absolut att du tänker över saken, antar att det var en anledning till tråden

precis :)

I många andra länder, stora landet USA t ex, är det lika självklart att ansvarsfulla djurägare kastrerar sina hundar som att man kastrerar sina katter här! Det har ju blivit vanligare och vanligare här (det var faktiskt inte sååå länge sedan det var förbjudet i Sverige!) och de som först såg det som självklart på egna hundar var veterinärer och djursjukvårdare. Finns knappast någon i de yrkeskategorierna som har en okastrerad hund (om den inte ska gå i avel förstås)! Så medicinskt är jag övertygad om att det är mer för- än nackdelar.

Som ombud för Agria kan jag också tala om att kastrerar man sin tik i förebyggande syfte så får man hanhundspremie. Försäkringen blir alltså lite billigare! Agria valde förra året att ge hanarna något lägre premie och på så vis låta tikarna bära kostnaderna för livmoderoperationer, kejsarsnitt och juvertumörer själva. Hos katter är honorna istället billigare då hanar oftare får urinvägsproblem som kräver dyra operationer.

Ursäkta men det heter väl ändå fortfarande kastrera för hanhund och sterilisera för tik!

Detta är som sagt vanligt på många håll utomlands. Det hörs även en del kritik mot detta. Bland annat kan hundens humör bli ett helt annat än det var innan kastrering eller sterilisering.

Sedan bör man ju även vara helt säker på att man inte vill använda sin hund i avel innan man gör detta ingrepp.

Tror inte att du, scth behöver vara orolig för detta ingrepp på din tik, särskilt inte om hon har problem. Då blir du antagligen förr eller senare tvungen till det i alla fall.

Nej, det heter kastrerar om både hane och tik! Det är bara människor man steriliserar. Då knipsar man eller snörper sädesledarna respektive äggledarna för man vill ju ha könsdriften kvar. På djur är ju en stor del av vitsen att man tar bort könsdriften och hormonpåslaget så där kastrerar man!

Jag har två kastrerade tikar. Den yngsta var aggressiv då hon var skendräktig och hängig nästan hela tiden. Hon är en helt annan hund nu, glad och sprallig. Inte en dag har jag ångrat att jag kastrerade henne.

Den andra tiken kanstrerades pga att hon alltid fick inflammation av juvren då hon var skendräktig.

Jag har inte upplevt tikarna som mer aggressiva efter kastrering, tvärtom. De kan umgås med alla och har inte behovet att vara störst jämt.

Min syster har en kastrerad hane och han var innan dess överförtjust i tikar. Han är lika glad och pigg nu men har blivit påflugen av andra hanar. De som gjorde det var alla osäkra hundar och de kände troligen att han inte luktade "normalt".

Jag skulle kastrera tiken (om du ska välja) även om det är ett större ingrepp. Du eliminerar ju risken för livmoderscancer som annars är en vanlig typ av cancer.

Nästa hund ska också kastreras oavsett kön om den inte ska användas i avel.

#16 Ja egentligen känner vi att vi skulle vilja kastrera tiken, men känner oss osäkra  samt är rädda att hon ska bli ännu agressivare mot andra hundar. Något annat som tar emot är ju kostnaden, delvis avgörande då tikar verkar vara ruskigt dyra jämnfört med hanar :/

#16 det är risken för livmoderinflamation som försvinner iom att man kastrerar. Visst risken för livmodercancer försvinner ju med, men det är nog ganska så ovanligt. Risken för ljuvertumörer minskar om man kastrerar tiken, men för varje löp tiken haft minskar fördelen som kastration ger gällande detta.

#17 Jag har aldrig mött en tik som blivit mer aggressiv efter en kastraktion. Varför skulle det bli så?

Dyrt är det ju, jag betalade 5200 för Kiwi. Men det är värt att kolla upp, det är olika från ställe till ställe.

#18 Det var inflammation det skulle stå, men det andra stämmer ju också. Jag har träffat flera vars hundar dött av livmodercancer tyvärr.

#19 gissade att du menade inflammation, men ville bara vara säker ;)

Angående kostnader så tycker jag att man skall tänka på vad det kan komma att kosta om man istället får göra det akut. Visst beror det lite på vad man har för försäkring, men min mammas tik blev dålig vid nyår när hon var 10 år. Hon låg inne 3 dygn, jourtaxa och framförallt en hund som mådde mkt dåligt! Allt som allt fick mamma lägga ut mer pengar än om hon hade gjort operationen planerad. Detta då trots att försäkringsbolaget täckte det mesta. Sen så fick ju hunden en betydligt jobbigare operation och återhämtning jämfört med om det hade gjorts planerat då hon mådde bra!

#19 jag har heller ingen erfarenhet av det men har hört(vovve.net) att pga av hormonella förändringar kan man få en osäker och därtill agressiv hund ( dock bara något jag hört..) Men eftersom jag ej vet ska jag självklart konrakta vet samt höra med andra.

#21. Jag tycker fortfarande att det låter konstigt (vovve.net gör inte så jag blr övertygad kan jag ju säga ) . Jag har aldrig varit med om det och har ändå träffat många kastrerade tikar.

Vår berner var inte kastrerad. Det slutade med en livmodersinflammation, hon höll nästan på att föblöda efter operation (de hittade inte felet men hon slutade blöda till slut) till på köpet och pengarna från försäkringsbolaget tog slut. Hellre operera en frisk tik än att vänta och se en sjuk tik få komplikationer .

#22 nej man ska inte tro på allt men då vi redan har en ngt aggressiv tik blir man skeptiskt så fort man hör att det kan förvärras. Är väl mest rädd för komplikationer i samband med operationen om det blir på tiken. Ska till strömsholm i vår så då skall jag ta och prata med dem angående detta oxo. Vill ju somsagt hellre kastrera vår nuvarande hund då hon ej är planerad att få valpar.