Kissar på sig av för mycket känslor
Min Novaya är nu helt rumsren. Hon håller sig, säger till när hon behöver ut osv.
Dock händer det (ganska ofta) att hon kissar på sig när hon blir för glad eller uppspelt. När någon varit borta och kommer hem, när katterna säger ifrån mot henne osv.
Kan man göra något åt detta? Vi försöker såklart att minska på risken genom att lugna ner henne i stället för att busa upp henne när vi kommer hem… Men det fungerar inte alltid och det löser bara problemet just då.
Finns det någon lösning? Har någon annan samma problem?
Jag skulle prova att ingorera henne då ni kommer hem för att miska ännu mer. Det kan vara själva kontakten som hetsar upp och då hjälper det ju inte om ni försöker lugna, det blir ju fortfarande stor glädje för henne. Om ni provar ignorera så kommer hon snart att förstå att det inte blir yr glädje direkt och då lugnar hon ner sig och förhoppningsvis så minskar kissandet inne. Detta tror jag kommer gå över av sig själv men detta kanske kan hjälpa lite på vägen.
Som sagt, när vi är lugna så kissar hon inte på sig, och med att vara lugn menar jag att ignorera mer eller mindre… Alltså att inte göra så stor grej av att man kommer.
Problemet är ju om det kommer barn, eller vuxna som inte kan hantera sina känslor - Det är då hon kissar på sig. Hon är ändå 8 månader, borde det inte ha gått över då redan?
Jag läste som att ni försökte lugna ner henne, vilket ofta innefattar någon form av kontakt. Det var det du skrev, inte att ni var lugna och ignorerade henne. Då hade jag givetvis inte skrivit det.
Som sagt det brukar försvinna, men det kanske inte är borta redan vid åtta månader. Jag känner en kelpie som är några månader över året och som fortfarande gör det. På vissa hundar går det aldrig över.
Min pappas hund är över året och har ibland svårt när de kommer folk som gör honom ännu mera exalterad.
Jag tror de växer bort, men de kan ju vara bra att säga till främmande som man vet ska komma att säga att ni tränar henne och att dem ska ignorera henne när dem kommer innanför dörren. Också att hon är väl rastad innan.
När de kommer besök som man inte har plannerat är de ju värre. Ni kan ju träna på att hon ska hälsa först efter att ni vill att hon ska hälsa.
När de ringer på dörren så ska hon sitta och vänta tills ni har öppnat och gett henne tillstånd då kan man ju hinna säga till de oplannerade gästerna att vara lugna och ignorera henne. Och hälsa på henne lite senare. :)

Man kan även avleda när man kommer hem, eller när andra kommer hem, med att gömma lite giodis. En annan tanke kan ju vara att låta henne hälsa på främmande ute, om man vill vara säker.
En osäker hund kan kissa lite med flit, och sen gå bort en liten bit från pölen. Då kommer de främmande att intressera sig för kisset först, och valpen får lite respit.
Så gör hundar mot hundar i alla fall. Har sett det ett flertal gånger då lite osäkra hundar hälsat på oss. Med 6 huskyn inne i huset kan det vara lite överväldigande att komma in. Kissar hunden då och låter våra sniffa på kisset en stund, och allt hinner lugna ner sig.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Jag tror oxå att det ger sig m tiden. Så länge kan man som sagt låta henne hälsa på folk som kommer ute. Och sen kasnke jobba m självförtroendeökande övningar, om det är så att det grundar sig i att hon är en liten osäker själ innerst inne. :) alla jag känner som gjort så som unga har vuxit ifrån det. Min vuxna tik gjorde det dock en gång när hon träffade en väldigt "gåpåig" äldre tik. Hon hade aldrig gjort det tidigare & aldrig efter heller.
Hon är inte alls osäker, hon blir bara så glad att hon kissar på sig. De som är duktiga på hundar har snarare sagt att hon har väldigt bra självförtroende och är en ovanligt trygg valp.
Som sagt så behöver jag inte hjälp med hur vi ska hantera det just nu, det har vi löst själva. Jag undrar ju om jag på något sätt kan lösa problemet långsiktigt? Jag vill ju gärna att det ibland ska kunna komma människor och bli glada över att se henne utan att hon kissar på sig. Men det är bara att vänta och hoppas eller?
(Förlåt om jag låter grinig, det är inte menat så.)

Du låter inte alls grinig.
Hon kommer säkert att växa från det när hon blir äldre och får mer kontroll över blåsan.
Kanske kan det hjälpa mer långsiktigt om hon alltid är nyrastad, så att det inte finns några droppar att klämma ut ens, eller att hälsa ute till hon håller sig. Då kanske det i alla fall inte blir en vana att kissa inne när det kommer folk.
Sen kanske det gäller att smyga igång det där med att hälsa glatt tillbaka på henne. Hälsa neutralt, till lite gladare varje gång, men försöka hålla det så att hon inte kissar på sig av lycka.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
Tack! Då gör vi nog ungefär rätt redan. Känns ju bra att få det bekräftat i alla fall!