Bra mentalt för mig innebär en hund som är säker och stadig i sig själv, utan att vara kaxig och utmana stup i kvarten. Att ha hög retningströskel, men ändå kunna säga ifrån när något blir för mycket, fast på ett bra och säkert sätt. Inte bli rädd för småsaker.

Jag kan inte annat än hålla med Taci, hon beskrev precis min bild av en mentalt bra hund.

Jag tycker också Taci beskrev det bra. Även om olika raser ska vara på olika sätt, så ska ju alla hundar vara stabila mentalt. Att en hund ska vara reserverad mot nya människor betyder ju inte att den ska morra eller riskera att hugga om en okänd kommer fram.

Jag skiljer mycket på reserverad, försiktig, som bara är ett visst beteende, och rädd, som jag ser som en mentalt ostabil hund… Nu syftar jag alltså på fullt normala tillfällen, där det inte händer något speciellt. Att en hund blir rädd för nyårsraketer eller en hotfull person/hund gör den ju självklart inte dålig mentalt.

Måste säga att jag sällan hör frasen "bra mentalt", men kanske är det för att jag rör mig så lite som möjligt bland "rent rasfolk"?

Vad en hund klarar av och inte klarar av hänger så enormt mycket på socialiseringen den fick som ung hund, även om hundens mentalitet givetvis spelar in med.

Jag har tex 4 hundar, som alla har en snarlik bakgrund. Ingen av dem har miljötränats nämnvärt förrän de var över ett år, vilket givetvis gör att de kan ha en del rädslor pga just bristen i miljöträningen av dem. Den ena hunden, Felix, fixar dock ALLT, vilket gör att jag skulle säga att han har en pang mentalitet. Han är alltid vänlig, positiv och funkar i alla situationer, trots brister i både miljöträning och socialisering som ung. Sen så har jag Parker som är raka motsatsen. Han är livrädd för ALLT, men skulle aldrig göra en fluga förnär. Jag skulle dock inte beskriva honom som den mest stabila mentalt :P

Men sen så det som är allra viktigast för mig är att mina hundar vet hur en hund ska bete. Jag litar på alla mina hundar till 100% när det kommer till att umgås med andra hundar! De vet hur man kommunicerar och hur man ska bete sig när man träffar artfränder. Något som tyvärr allt för få svenska hundar vet. :(

#4, att hunden är bra mentalt är väl lika viktigt, blandras som renras? Det spelar väl ingen roll om man pratar med "rent rasfolk" eller inte.

#5 självklart inte, men jag tycker sällan det blir en diskussion helt enkelt. Kanske för att jag umgås stort sätt enbart med folk som har omplaceringar och som aldrig tänker avla. Man lägger inte så stor fokus på hundens mentalitet som man gör på vad det är för individ och vad för erfarenheter den har haft helt enkelt.

Håller med er alla. Många kloka ord.

Det är för mig stor skillnad på bra mentalt för avelsdjur eller hundar som ska användas till ett specifikt ändamål där mentalitet spelar roll, och bra mentalt för sällskapsdjur.