Standard för

ISLÄNDSK FÅRHUND

(Íslenskur fjárhundur)

URSPRUNGSLAND/HEMLAND

Island

ANVÄNDNINGSOMRÅDE

Vallhund

FCI-KLASSIFIKATION

Grupp 5, sektion 3

BAKGRUND/ÄNDAMÅL

Isländsk fårhund är den enda hundras som har Island som sitt ursprungsområde. Den kom till Island med de första nybyggarna som var vikingar (åren 874-930). Den isländska fårhunden och dess sätt att arbeta har anpassats efter terräng och lantbruksmetoder. Rasen blev en viktig hjälp för islänningarna i deras hårda kamp för att överleva under århundradena och den har varit oumbärlig i arbetet med att valla gårdarnas djur. Den isländska fårhundens popularitet har ökat de senaste decennierna och trots att rasen fortfarande inte är stor numerärt, anses den inte längre hotad av utrotning.

HELHETSINTRYCK

Isländsk fårhund är en nordisk vallande spets. Den skall vara något under medelstorlek och ha upprättstående öron och ringlad svans. Kroppen skall vara rektangulär; mätt från bröstbenet till sittbensknölarna skall kroppslängden vara större än mankhöjden. Bröstdjupet skall motsvara frambenens längd. Uttrycket skall vara vänligt, intelligent och glatt. Det rastypiska temperamentet är självsäkert och livligt. Två hårlagstyper förekommer: korthårig och långhårig. Båda varianterna skall ha tjock päls som skall vara extremt vädertålig. Könsprägeln skall vara tydlig.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR

Isländsk fårhund skall vara en härdig och smidig vallhund, den driver med skall. Den är en synnerligen användbar vallhund för att flytta djurflockar mellan beten i bergen och för att finna enstaka djur som skilts från flocken. Det ligger i den isländska fårhundens natur att vara mycket alert och den välkomnar entusiastiskt besökare utan att visa aggressivitet. Rasen är gladlynt, vänlig, nyfiken, lekfull och orädd. Jaktinstinkten är svag.

Foto: Alex.

HUVUD

Huvudet skall vara kraftigt med stram hud. Skallen skall vara något längre än nospartiet. Sett ovanifrån och från sidan skall huvudet vara trekantigt.

Skallparti

Hjässan skall vara något välvd.

Stop

Stopet skall vara tydligt markerat, men varken för högt eller för brant.

Nostryffel

Nostryffeln skall vara svart. Hos leverbruna hundar skall den vara mörkt leverbrun, vilket också kan förekomma hos vissa crèmefärgade hundar.

Nosparti

Nospartiet skall vara välutvecklat. Det skall vara något kortare än skallen. Sett ovanifrån och från sidan skall nospartiet avsmalna mot nostryffeln och bilda en trubbig triangel. Nosryggen skall vara rak.

Läppar

Läpparna skall vara strama. Läppkanterna skall vara svarta. Hos leverbruna hundar skall de vara mörkt leverbrun, vilket också kan förekomma hos vissa crèmefärgade hundar.

Käkar/Tänder

Komplett saxbett.

Kinder

Kinderna skall vara flata.

Ögon

Ögonen skall vara medelstora och mandelformade, färgen skall vara mörkt brun med svarta ögonkanter. Hos leverbruna och crèmefärgade hundar får ögonfärgen vara något ljusare. Hos leverbruna hundar skall ögonränderna vara mörkt leverbruna, vilket också kan förekomma hos vissa crèmefärgade hundar.

Öron

Öronen skall vara upprättstående och medelstora. De skall vara trekantiga med fasta kanter och svagt rundade toppar. Öronen skall vara mycket rörliga, reagera känsligt på ljud och avspegla hundens sinnestämning.

HALS

Halsen skall vara medellång, muskulös med något välvd nacke och högtburet huvud. Halsskinnet skall vara stramt.

KROPP

Kroppen skall vara rektangulär och starkt byggd. Längden skall vara i korrekt proportion till höjden och i harmoni med helhetsintrycket.

Rygg

Ryggen skall vara plan, muskulös och stark.

Ländparti

Ländpartiet skall vara brett och muskulöst.

Kors

Korset skall vara brett, muskulöst, tämligen kort och svagt sluttande.

Bröstkorg

Bröstkorgen skall vara lång, djup och väl välvd.

Underlinje

Buklinjen skall endast vara svagt uppdragen.

Svans

Svansen skall vara högt ansatt och ringlad över ryggen så att den berör ryggen.

EXTREMITETER

FRAMSTÄLL

Sedda framifrån skall frambenen vara raka, parallella och starka. Framstället skall ha normala vinklar.

Skulderblad

Skuldrorna skall vara sluttande och muskulösa.

Framtassar

Framtassarna skall till formen vara något ovala med slutna, väl välvda tår och välutvecklade trampdynor. Dubbelsporrar är tillåtet.

BAKSTÄLL

Sedda bakifrån skall bakbenen vara raka, parallella och starka. Bakstället skall ha normala vinklar.

Lår

Låren skall vara breda och välmusklade.

Baktassar

Baktassarna som framtassarna. Välutvecklade dubbla sporrar är önskvärt.

RÖRELSER

Rörelserna skall vara smidiga, uthålliga och ha god drivkraft och de skall utan ansträngning täcka mycket mark.

PÄLS

Pälsstruktur

Pälsen skall vara dubbel, tjock och extremt vädertålig.

Den korta pälsvarianten skall ha medellångt täckhår med tämligen grov struktur och tjock, mjuk underull. Pälsen skall vara längre på halsen, bröstet och baksidan av låren. Svansen skall vara buskigt behårad.

Den långhåriga pälsvarianten skall ha längre täckhår än ovan nämnda. Täckhåret skall vara tämligen grovt och underullen skall vara tjock och mjuk. Pälsen skall vara längre bakom öronen, på halsen, bröstet, baksidan av låren och baksidan av frambenen. Svansen skall vara mycket buskigt behårad.

Båda pälsvarianterna skall ha kortare päls i ansiktet, på skallen, öronen och framsidan av benen. Pälslängden på svansen skall stå i proportion till respektive pälsvariant.

Färg

Många färger är tillåtna men en färg skall alltid dominera. Vanligast förekommande färger är: alla nyanser av gulrött, från crème till mörkt rött, leverbrunt, grått och svart. Vitt skall förekomma hos enfärgade. De vanligaste vita tecknen, vilka ofta är asymmetriska, förekommer som bläs, eller del av bläs, halsring, på bröstet, som sockor av varierande längd samt på svanstippen. Ljusare nyanser förekommer ofta på kroppens undersida, från strupe till svansspets.

Hos gulröda och grå hundar förekommer ofta svart mask, svarta hårspetsar och ibland även svarta hårstrån. Trefärgade hundar skall ha svart päls med vita markeringar som ovan samt traditionella tan-tecken på kinderna, över ögonen och på benen i någon nyans av gulrött.

Vitt med fläckar i någon av ovan nämnda färger är tillåtet. Vitt skall inte vara helt dominerande.

Foto: Missel

STORLEK/VIKT

Mankhöjd

Idealhöjd för hanhundar är 46 cm, för tikar 42 cm.

FEL

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

• Solid svart mantel eller sadel på någon nyans av gulrött.

ALLVARLIGA FEL

• Avsaknad av sporrar på bakbenen.
• Gula ögon.
• Runda, utstående ögon.

NOTA BENE

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.