SaraC nu ska jag överraska dig! Den Japanska Akitan har allt du önskar Eller varför inte en Eurasier?

#1 Haha  

Båda raserna ligger högt. Det jag är tveksam till när det gäller Akitan är jaktinstinkten och hur de fungerar med andra hundar. När det gäller Eurasiern är det hur arbetsvilliga de egentligen är, har aldrig fått något ordentligt svar på det.

Hihi Jag tror att Akita och Eurasier är likvärdiga beträffande arbetsvilja. Det vill säga att god motivation och roliga arbetsuppgifter gör dem arbetsvilliga samtidigt tycks båda raserna lätt kunna agera som soffpotatisar när inget särskilt är på gång Akitans jaktinstinkt kan nog ganska lätt styras över till vad man själv önskar. Under förutsättning att man redan från tidigt valpstadium lär Akitan att den ska acceptera andra hundar i sin närhet så är det inga som helst problem. Faktum är att när man besöker större utställningar kan man lätt höra att just i akitaringen är det vanligen väldans tyst. Jag tror att Akitan tänker ungefär så här: "Jag och min matte/husse gäller, vi är bäst och vi uppför oss som värdiga japaner!"

Hakar upp mig lite på att d skriver att du gillar det ursprungliga utseendet i denna grupp & fnissar lite… Många av spetsarna känns ju allt annat än ursprungliga om man säger så ;) Men är du inne på canaan kan jag köpa argumentet :)

#3 Hur skulle du beskriva jaktintresset hos Akitan, samt hur de fungerar med andra hundar då? Har hört så många olika uppfattningar från olika ägare och uppfödare. Vad det gäller andra hundar kräver jag absolut inte en hund som glatt hälsar på varje ny hund den möter, men en hund som är okej med att möta hundar i koppel och lös och som fungerar med hundar den känner och får hälsa på några gånger i månaden.

#4 Haha  Det är väl mest så att om man kollar på resterande hundraser så finns det alla möjliga former och utseenden. Jag vill inte ha en hund med hängande öron, överflödshud, päls som hänger ned i ögonen och överallt, väldigt korta små ben, väldigt lång kropp eller annan "oproportionerlig och konstigare byggnad", om du förstår vad jag menar?  Många av hundarna i den här gruppen tycker jag känns mer "basic" i byggnaden, även de som är nyare som raser.

jag upplever Akitans jaktintresse som måttligt och ganska lätt att styra till önskad nivå. Beträffande hur de fungerar med andra hundar så hävdar jag bestämt att om en Akita från början får lära sig att den ska acceptera att det finns andra hundar i närheten så gör den det utan problem. Även min Teddie accepterar de flesta hundar på lite avstånd, trots att vi i 7 av hennes 10 år bodde så ensligt till att vi sällan mötte någon hund på våra prommisar. Svårigheterna med Akitan ligger nog snarare i dess förmåga att vara självständig och vaktig. Det gäller i hög grad att tänka efter före

#6 Går det relativt lätt att träna en Akita så att du kan ha den lös under promenader? Vi kommer ju flytta ut till ett hus ännu längre ut på landet framöver och kommer inte skaffa någon mer hund förrän dess, och där finns det en del andra hundar som går lösa och springer lite hursom  Så även om vi har staket runt gården kan man träffa lösa hundar under promenader och vill då helst inte ha en hund som käkar upp den mötande om du förstår hur jag menar  Sen har jag en del kompisar och familjemedlemmar med hund och vill att hunden ska fungera med dessa.

#5 jag tänkte väl mest att även väldigt många inom denna (brokiga) rasgrupp har ju ändrats nåt enormt rent utseendemässigt de senaste 100 åren. Tror inte ens man behöver gå så långt bak i tiden ens… De mest ursprungliga raserna för mig blir de som fortfarande används till det de är till för och vars avel går på just den linjen. Så fort utställning kommer in och exteriörsbedömmer så ändras raserna ganska så snabbt useendemässigt.

#8 Jovisst förändras raserna. Men det jag menar med "mer ursprunligt utseende" är alltså hundar som inte står allt för långt ifrån det ursprungliga utseendet på en hund, om man kan uttrycka det så. Buhundar, isländska fårhundar, lapphundar och så vidare är ju inte milslångt ifrån hur de såg ut från början.

Vill ha en hund som inte är för kort eller för lång i kroppen, har en svans och ingen stump, har upprättstående öron, ingen överdrivet lång nos, inte för korta ben, inte för lågt byggd, inte har en massa överflödig hud eller päls som hänger ned i ögonen och så vidare. Och som dessutom inte är för liten eller för otymplig att hänga med över stock och sten och som har päls som klarar det svenska klimatet. Om man säger så istället  Eller kanske ännu enklare, jag gillar utseendet på hundarna i den här gruppen och vill ha en hund härifrån eller med liknande utseende!

#9 men vad är en ursprunglig hund då? Podencoiderna finns ju på målningar som är äldre än det mesta & de är ju egentligen väldigt "extrema". Personligen så tycker iaf jag att de islänska o lapparna har ändrats en hel del ;)

Ok att du gillar hur hundarna ser ut i gruppen, helt ok. :) Dock är jag inte helt på samma sida som dig gällande så ursprunglig anatomi.

#10 Nej, men det var därför jag satte ursprungligt inom parantes, för att ja, det är väl ett ord som kan betyda väldigt olika för olika personer. Jag tänker väl mig att de flesta av de första hundarna inte såg inte som en pudel eller liknande, utan mer som hundar ur den här gruppen (och en del andra raser med för den delen), även om de förändrats genom åren. De första hundarna lär väl tämligen liknat vargen i mycket och inte så mycket en bichon till exempel? Sedan lär det ju varierat beroende på vart i världen man befann sig vad man värdesatte och avlade vidare på. Eller? Hur tänker du?

Canaan har jag funderat en hel del på, men vet inte om den passar eller ej (?)

Hej och hå, nu blev det ett litet sidospår här, men hoppas ni fattar vad jag söker både utseendemässigt, funktionellt och mentalt

#10 Lapska vallhundar har inte ändrat sitt utseende så vitt jag vet. Samerna är nordens äldsta folk, det och den lapska vallhundens varglika exteriör vilken ingen annan nordisk ras har gör att den med största sannolikhet ligger närmast den hundtyp som kallas för nordisk urhund.

Vad gäller de andra lapphundraserna svenska och finska lapphundar så vet jag inte.

SaraC jag är övertygad om att det går utmärkt bra att träna en Akita till att vara lös i skog och mark, utan att den ständigt skulle vara på rymmen. Min fasta övertygelse är också att om man från första början lär sin akitavalp att umgås med andra hundar så fungerar också det bra. Anledningen till att jag i några andra trådar här varnar för Akitans vaktinstinkt och avvisande attityd mot andra hundar är att man måste vara mycket medveten om båda dessa egenskaper och träna sin Akita till den nivå man tycker är lagom. Jag tror att man aldrig kan få en Akita som glatt springer fram till en helt främmande hund och uppmanar till lek. Däremot leker nog de flesta Akitor gärna med sna kompisar.
Vi bor lite för oss själva men alldeles nära ett villaområde och här är en hel del skog och fina promenadvägar. Som du vet planerar vi att framöver bli med en akitavalp, därför har jag noga tänkt igenom dina frågeställningar för egen del och då kommit fram till svaren här ovan. Akitan är oftast mycket känslig för vad dess ägare /förare önskar vilket gör den lättlärd. Jag har exempelvis aldrig haft en hund som är så lätt och följsam i koppel som Teddie är. Akitan har en lite kärv attityd och den måste man som ägare lära sig att hantera. Klarar man det så har man välrdens goaste nallebjörn till hund

Varför inte en Keeshond?
Våra hundar är med överallt.

Det finns keesar som sysslar med lydnad,spår och agility.

Kika gärna in på rasklubbens sida.

http://www.keeshondringen.se/

Jag tycker ju Canaan låter som en passande ras, dock är det väl lite svårt att veta exakt vad man får då det skiljer sig en del inom rasen med både jakt- och arbetslust. Men det är väl inga extrema svängningar som jag fattat det, så det tror jag mycket väl skulle kunna vara lämpligt.

#13 Tack så mycket för dina utförliga svar  Vilken eller vilka kennlar har du i åtanke inför kommande valp?

#14 Ska kika närmare på kees också, tack!

#15 Ja, det jag läst mig till låter som det jag söker. Men det är svårt att få en ordentlig uppfattning utan att man själv ens träffat en hund av rasen.

Det finns ju inte så många uppfödare av den japanska Akitan i Sverige och Teddies uppfödare, Kennel Novéns, föder numera endast upp Shiba. Mitt val har därför stannat vid Kenneel Amateraso No Karin Sjöholm Östlund till stor del därför att jag lärde känna Karin och hennes man redan tidigt och har stort förtroende för deras kunskaper inom Akitaavel. Nackdelen för din del är att de bor i Skåne, så du kvistar ju inte precis över dit på en kafferast.

Varför inte en Isländsk Fårhund? Mellanstor tålig hund av spetstyp som passar till allt.

#17 Okej! Nej, det är ju lite långt att åka, men blir det mer aktuellt med akita åker jag så långt som det behövs.

#18 Ja, det är ju också ett alternativ.

De finns i två hårvarianter, en korthårig och en långhårig. Finns isisar som är räddningshundar, används till allt innom bruks, vall och ja vad du vill. Mkt familje trogna o bra gårdshundar, enda nackdelen kan vara att en del är skälliga…

Min kille är underbar men pratig, långhårig…

#20 Att de kan ha lätt till skall är inget problem så länge det inte går till överdrift och inte hjälper med träning. En hund får gärna för mig låta när de har en anledning till det  Tränar du något särskilt med din? Han ser superfin ut!

Tja, Akitor gör som dom gör. Vi hade besök här i helgen utav en 4:gen tik som har flyttat på äldre dar till en bekant(inte hussen på bilden, han har en 1:gen). Hon växte upp med min Samojed i hundgården.

Tiken vart nervös utav Akitan som fällde örona vågrät(3 Samojeder på gården) här och tiken fräste i åt gammelfar. Då vart det fart på Akitan, -gammelfar behövder hjälp att försvara sig tyckte hon

En annan synvinkel på Akitor kanske. Familj och gård ska .. Skyddas. Bifogar ett kort på tiken(Samojed) i fråga.

Har'e

Svensk lapphund tänkte jag på.

Jag vet inte så mycket om jakt med dem dock, vet att vissa används till jakt men jag tror inte det är så utbrett och med en bra grund så tror jag inte det är så mycket jakt…kanske ;) .

De är fina, tåliga, bra pälslag, ursprunglig och friska jämförelse med många andra raser!

#14 Tycker också att en kees kunde passa! Bra storlek, tålig, bra med andra hundar, minimal jaktinstinkt, gillar att träna men inte överdrivet, lätt att ha lös, snäll med barn.

En del att välja på och fundera över!

Har funderat en del på shiba också, vad tror ni om det?

Sara vad jag fattar är Shiba i allt en mindre Akita så det är bara storleken som skiljer dem åt

Vad blev det för hund? :)

#27 Ingen alls! Blev en människovalp istället 😉 Men lutar åt att det blir en Eurasier om några år! Ska försöka komma ut och träffa lite hundar av de raser som är intressanta sen när det blir lite mer aktuellt med en valp!

Nu är jag några år sen med mitt svar, men jag tycker att en svensk lapphund skulle passa dig perfekt! Nu vet jag ju inte var du bor, men du får gärna komma och hälsa på Herax.

#28 människovalpar är bra grejer med ;)

#29 Vart bor du Ida? 🙂 Jag bor i Dalarna

#30 Absolut! 😃

#31 Jag bor i Uppland. Men du har ju en uppfödare i Avesta…

#32 Okej, är det någon du känner till?

#33 Ja, den yngre generationen av Stråhles kennel bor där.

#34 Okej, det säger mig inte så mycket? :) Men ville bara kolla av om det var ett ställe värt att besöka :)

#35 Ursäkta min fåordighet, jag är rätt trött just nu… Jag vet inte hur många hundar Jane har och hur många Anna-Lisa har men tycker absolut att det är värt att ta kontakt med Jane som bor i Avesta. Stråhles kennel är en av dom äldsta (nu aktiva) lapphundskennlarna och Clary Stråhle som startade den var med och startade svenska lapphundklubben. Anna-Lisa som är innehavare av kenneln nu började som kennelflicka hos Clary. Jane är hennes dotter. Så om det inte passar med besök hos dom kan dom säkert lotsa dig vidare.

#36 Tack så mycket för svaret! Låter ju verkligen som att det inte vore fel att kolla upp! 👍

Gör så och har du några frågor är det bara att höra av dig. 👋