För hundens skull tror jag egentligen inte det spelar så stor roll sålänge den känner sig trygg hos alla ägarna. Dock kan det väl säkert medföra en liten stress med omflyttning varje (vecka?)

Dock ser jag en stoooor risk till intriger när tre helt olika familjer skall samäga en hund. Har inte alla exakt samma åsikter och värderingar kring uppfostran, inlärning osv kan det ju bli ett himla liv!

Och hur blir det när en familj plötsligt vill flytta till Kiruna, och en till Malmö? Då måste man ju bo i samma håla i minst 10 år, oavsett om man vill eller ej.

#1 Som jag fattat det är just denna hunden mest hos en familj. Tror inte att det är mer annorlunda för hunden än att gå på hunddagis eller vara hos en dagmatte-/husse. Men tänkte precis som dig på detta med uppfostran/inlärning! Vilket tjafs det måste kunna bli! #2 Just mina grannar tror jag aldrig kommer flytta, så länge de får bestämma själva :) Men ja, absolut, håller med dig! Man skulle i så fall bli låst på ett annat sätt, samtidigt som man alltid är låst och det är trix och fix som hundägare i och för sig.

Tror egentligen inte att det är större skillnad än att ha hund i ett hushåll med flera medlemmar. I uppfostran/inlärning mm. Jag och min Sambo har till exempelt ganska skilda meningar om vart hundarna får vara och inte vara (jag vill ha dem överallt, i soffor, sängar, i knät osv) och det blir lätt lite diskussioner mellan oss. Men vi reder ut det och hundarna har lärt sig att de får göra vissa saker med mig men inte med min sambo.

Så för mig skulle nog det största problemet vara som #2 skrev, Om någon av dem bestämmer sig för att flytta/måste flytta. Men så länge de har kontrakt mellan sig bör inga större problem uppstå.

Jag och min sambo har tex ett kontrakt för vår Finne. Vi äger honom gemensamt och vid ev. separation ska vi ha delad vårdnad, alt. min sambo köper loss honom från mig (jag har en egen hund också och kan kanske inte ta hand om två hundar). Och då har vi inskrivet vilka kostnader som vi ska stå för själva och vilka som ska delas på.

#4 Intressant! Det hållet hade inte jag tänkt på, men du har givetvis en poäng i det! Jag är så van att jag och min man har samma tänk och om inte annat så brukar jag kunna övertyga honom. När det gäller hund alltså 😉 Jag som är mest hundmänniska här hemma.