Hej! Kul att du funderar på finsk lapphund! Jag har en kille på 8 månader så jag har lite att dela med mig av iaf :)

Min lappis har stor personlighet, egen vilja och charm. Just nu väger han runt 20 kg och är ganska grov i sin kroppsbyggnad och kommer nog väga lite mer som vuxen. Toppen att du bestämt dig för BARF, det är en superbra grund att ge hunden! Förövrigt är föräkringen billig, betalar 188 kr per månad i IF, då finska lapphundar är en frisk ras ger det en billigare försäkring. Övriga kostnader är väl förbrukningsvaror som tuggben och annat :)

Ja, finska lapphundar verkar bara för goa :). Med kostnad tänkte jag nog mest på kostnad hos en uppfödare. Vissa hundraser kostar ju mellan 10-15000 kr, medan andra kostar 20-25000 kr. Sedan finns det ju de som kostar mer…

Jo, Barf blir det definitivt, då min mamma är renblodat BARF:are, och jag med tycker det känns mer… naturligt. Roligare för hunden säkert också.

En finsk lapphund brukar kosta 10-12 000 och tror att både samojed och jappe ligger däromkring också.

En samojed kräver ju dock väldigt mycket mer än både finsk lapphund och japansk spets, alla tre raserna vill ju ha någon meningsfull sysselsättning men samojed är ändå "mer" än de andra två

En bra kennel (finsk lapphund) i Uppsalaområdet är Herding Instinct's. Hon försöker hitta avelsdjur som tycker om att arbeta, och är inte som många andra uppfödare som enbart håller på med utställning. Hon hållerp å med utställning också, men även annat vilket iallafall jag tycker är positivt för en ras som faktiskt är framavlad som arbetshund

Du har alltså lång tid på dig att fundera! Åk runt till kennlar och träffa hundarna (men gör inte som jag gjorde, jag åkte till en kennel med valpar -resultatet av den trippen sitter i min kökssoffa just nu!).

Precis som du ville jag också ha en spets. Den skulle inte vara så stor men tillräckligt stor. Den skulle vara lättsam och pigg med mycket päls att gosa i, kunna följa med i skogen och på fjället. Den fick inte dofta av "hund" så där som en del hundar gör.

Hur som helst, när jag träffade de finska lapphundarna där på kenneln (Maywind i Arbrå), så föll jag direkt och jag har inte ångrat mig. Vill du ha en lättsam och lättränad hund så kan finnen vara något för dig.

Lapptoppens kennel ligger i Uppsala. Jag känner inte till den mera än att en hund jag träffade på i grannbyn kom därifrån.

Jo jo, åker jag förbi med en kennel med valpar, åker jag iväg med alla! 

Är förtjust i drag (men också spår, freestyle och agility- fast inget av dessa i tävlingssammanhang, utan som bonding-time med hunden) och vill gärna röra på mig, problemet med mig är att jag inte har någon motivation, så jag rör inte så mycket på mig utan en hund ;P. Att promenera själv är kanske mysigt någon gång ibland, men det är en helt annan sak med hundar, jag och gamlingen vi brukade ta hand om hade vi jätte-trevligt med. Med hundar blir allt roligt! Springa en agility-bana själv är nog inget man gör (förutom för att memorera banan, kanske), men när jag springer med pudeln jag och min kompis brukar vara med… Wow, bara! Det är en sådan underbar känsla, inte just agility eller promenader, utan att bara vara med hunden.

Blev rörigt -.-'… Hoppas ni hänger med.

Måste bara slå ett slag för svensk lapphund också, som jag tror skulle kunna passa dig… Min beskrivning av svensk lapphund kan du läsa här. Du får gärna PMa om du vill komma och träffa min lapphund, vi finns i Uppsalaområdet.
Oavsett om du väljer en finsk eller svensk lapphund (dom andra raserna har jag ingen erfarenhet för och kan därför inte uttala mig om dom) så kommer du få en riktigt underbar människoälskare, som gärna hänger med på allt du kan hitta på.

#7 Söt liten <3.

Jag vågade inte skaffa en svensk lappis pga att jag läst att de skulle vara så skarpa! Man måste uppfostra dom väldigt konsekvent etc. Senare har jag träffat på en svensk lapp och han är inte alls skarp. Så mycket för rasbeskrivningar…

#9 Dom är skarpa, men enligt min erfarenhet märk det inte när det gäller uppfostran och så vidare, men det märks i arbete. Konsekvent uppfostran kräver väl alla hundar? Det krävs nog en del skärpa för att jaga björn när man inte ens är en halv meter hög.
Min första hund var en svensk lapphund, det kanske inte var det bästa men han lärde mig otroligt mycket och jag skulle nog inte välja annorlunda idag än jag gjorde då. Uppenbarligen valde jag inte annorlunda, eftersom det blev en till…

Tja #1, Vi har fått lära oss att det finns både vita Akitor och det har funnits vita lapphundar.  Det passerade precis en kolsvart Samojed(Lapphund) och dennes kompis som håller till en bit bort och inte ofta jag ser dom. Men visst är det förvirrande! Svart? Jag . Dom blir utskällda utav Todd&Teddie vid passering ja.

Japanska spetsar är ju egentliger Samojeder som har stannat i växten .

Samojeder kan vara väldigt söta trots att dom nyss har tagit en grävvända i förmodligen mattes land så här i snötider (se bifogat foto från i Lördags).

Jag skulle vilja slå ett slag för Samojeder. Visst det finns ett par nackdelar. Päls. Utomhushundar. Är svåra att ha i kortkoppel pga styrka/drag. Kan vara dominanta.

Å andra sidan så är dom perfekta familjehundar, användbara till hel del annat arbete än rent drag. Snälla och trevliga mot andra hundar. Det beror på modell och individ.

Det finns åtminstone 2 olika typer(3-4?).

1) Sällskapshunden som är framavlad fluffig och söt. Syns ofta på utställningar.

2)Draghundar som har kortare päls och är lite mindre men som används till drag.

3) Det finns en större modell som är tyngre och som har stora tassar, s.k expeditions hundar. Inte så vanlig.

4) Det finns dom som håller på att avla fram draghundar som är tunnare och har långa ben och små tassar. Jag hade bara hört talas om dom innan en Svensk Polarhunds utställning i sommras.. Har ej vunnit gehör än. Samma klick vill ha en delning utav rasen utställning/arbetande men har ej vunnit gehör än(tack och lov tycker jag). Tur att jag vet bäst .

Ihop med ovan så finns "rävmodellen" och "stubbnosig". Smal eller kompakt.

Bifogar ett kort på en inneliggar hund/utställning samt en expeditions modell. Det syns på både kroppsbyggnad, päls(hunden till vänster har nästan ingen underull trots att den hette Ull) samt tass storlek. Vilken typ skulle ni föredra ?

Hunden till vänster är 4-5 generationer ner från gammelfar till höger(Todd).

#12 Usch och fy, vad jag blir sugen . Samojeder ligger nära om hjärtat, men klarar jag dem, är min fråga till mig sjäv. Tänkte mest på att de ska vara svåra att gå i koppel med, jag är så klen att vilken hund som helst kan dra omkull mig, och att de kan vara dominanta…                                                         Föresten, är det skillnad på showtypen och expedition-typen karaktärsmässigt?

Hmm.. Bifogar ett gammalt(svart nos) kort på gammelfar, allt som är mindre än jag och har 4 ben samt luktar som en hund är en valp menar han.

Nejdå, ägarna var inte det minsta bekyrmrade .

Det som är utmärker den japanska spetsen från de andra två raserna är ju att den inte har några ärftliga rasbundna sjukdomar.

Min japanska spets lite kort;

Glad!

Nyss 13 år fyllda och sprallig och aktiv som en unghund. Envis och tonvis med egen vilja, men lättlärd och smart absolut.

Världens gosigaste!

Väldigt "mammig". Han hade inte haft det så toppen innan han flyttade till mig och blev genast som min skugga, det har suttit i även om han nu är mer självständig. Han har alltid stenkoll på mig och kan längta efter mig när han är med någon annan, men så länge han är med någon han är trygg med så går det bra ändå.

Lätt att ha lös då han alltid har koll på mig, är lättlärd och har NOLL jaktinstinkt.

Tålig! Både då det gäller motion/arbete och väder och vind.

Knappt något pälsvård, ändå får man hela tiden beundrande kommentarer om att man har en så otroligt vit och len hund.

Väger strax över 9 kilo.

Äter för cirka 200-300 kr/månad, försäkring cirka 200 kr/månad och bajspåsar cirka 20 kr/månad.

Japansk spets-kennel jag kan rekommendera Chezzay's

IdaT, nu såhär innan julafton är det lite fullt upp med bak och sånt. Pm:ar dig efter jul så kan vi prata mer :D

#16 Det låter jättebra…

#15 Din japanska spets ser ju härlig ut. Då de är lite friskare (men vad jag vet är alla raserna nämnda här någorlunda friska, förutom svensk lapphund som jag inte kollat upp själv så mycket. På papper ser ju finnen också lite "sjukare" ut) och små hundar - med andra ord billigare mat och inte lika svåra om de bestämmer sig för att flyga på grannens hund (det tyckte gamlingen var kul, hehe. Fast hon var ju bara hundkär, inte dominant elr aggresiv).

Vad tycker de flesta (alltså lite generellt) japanska spetsar om att göra som "aktivering"? Spår, drag, agility m.m.? Minns jag rätt så är de mest agility-hundar (har inte min anteckningsblock här och råkar lida av uselt minne ). Hur gör du med din?

#18. jag har inte japansk spets myself, men har varit intresserad av rasen väldigt länge (väldigt synd att det är en sån ouppmärksammad ras!).

Jappen är en väldigt bra hund på så sätt att den hänger med på allt, bara den kan vara med sin ägare. Den älskar oftast agility men kan även vara en stjärna på rallylydnad eller spår. En mycket trevlig allround-hund, som jag förhoppningsvis om några år ska skaffa (är 16 nu) - att den är friskare än många raser är ju bara ett plus. 🙂

och #15, så vacker din hund är! (även om man inte ser honom så mycket, haha.) gillar även din beskrivning av honom, låter som en fantastisk liten krabat.

#18 Min älskling har tyvärr gått ur tiden :( Men rent generellt skulle jag säga agility, rallylydnad och andra fartfyllda sporter. Men det är en ras som lätt anpassar sig till det du hittar på, även om man ju så klart inte kan vara bäst på allt :) Vi körde mycket spår i olika form, agility, lite lydnad och drag med mig på skidor :)

Ser att det är en gammal tråd, men vill ändå svara!

#20 Tack! Tyvärr har han nu gått över till andra sidan :( Men var pigg långt in i det sista.