Akita
Frågor! Detta gäller båda varianterna. :) Jag har läst båda rassidor. Akitan är onekligen känd för att vara en sval hund som mer iaktar och analyserar/bedömer framför att stirra upp sig, oavsett om det är småsaker eller ens om hela omgivningen är stressig. (?) Men är de så lugna så de verkar deprimerade liksom? Är det en glad hund? Är det en mysig knähund eller bevakar den hellre lite på håll? Och hur är det egentligen, frågar man Am.Akitafolket om skillnaderna varianterna emellan, så säger det att det är "samma hund, men den am. Är mycket lugnare och bättre i sociala miljöer. För att den japanska är fortsatt avlad på kamphundsakitan.." När jag söker lite här inne så verkar det som att folket med ursprungsakitan tycker att den Am akitan är vassare och mer labil. Hur är det? Vad skiljer dem åt mental, eller kan det vara en individfråga? Jag är jätte-fascinerad av denna hund! Men är tveksam till om den är rätt. Man är inte alltid lika stark i psyket. Man har fått intrycket av att man aldrig riktigt kan slappna av eller bli emotionell runt sin akita. Stämmer det och vad skulle det i så fall resultera i? Ha en fin kväll.
Ingen?
Hmm.. Jag skulle börja med att få nämna att den "Japanska" Akitan heter just Akita. Am.Akita är en annan ras. Benäms även därefter.
Labil? En Akita kan du alltid lita på. Den är konsekvent i sitt uppförande och med sina prioriteter. Ja självförtroende. Knähund? Inte! Sover dock gott vid sängkanten.
Knappast att Aktan är en nybörjarhund. Fundera en gång till och jag önskar lycka till.
Mvh.
Jag har en Akita och trivs utmärkt tillsammans med henne, hon är nu 13 år gammal. Lugn ja, men ingalunda deppig, snarare glad när hon är med oss i familjen. Mitt intryck är att den amerikanska akitan är biffigare och mer gåpåig och snabbare till att vilja visa vem som bestämmer /är störst bäst och vackrast. Att akitan skulle vara avlad på kamphund är ett helt felaktigt rykte. Det anses till och med som rasfel om en akita agerar som en kamphund. Akitan ska vara värdig, lugn och trogen sin ägare, vilket jag upplever att samtliga de akitor, som jag har mött, är och ingen av dem har visat någon kamphundsmenalitet. Däremot finner de sig inte i att andra hundar muckar gräl med dem, då säger de ifrån ordentligt!
Mina döttrar var 3 och 6 år gamla när vår akita kom hem till oss och det har fungerat utmärkt, har alltid kännt att vår akita är en go och pålitlig hund med undantaget att hon anser att katter ska dö omedelbart.
Jag kommer framöver att försöka skaffa en shiba (som är en mindre släkting till akitan) och en akita.
/Désirée
Tack så mycket för era svar. :)
Akitan anser jag är skummare men mycket mer nere i sitt sett.. (Alla har sin charm ändå) Am.akitan är glad och sällskaplig men avvaktande mot nya, att vara försiktig skadar ej! ;) Am.akita har många sagt att de är vassare, men de e individ och vem uppfödaren är. Apple (en vit Am.akita) kunde hoppa upp och "duscha" en i ansiktet av glädje, även hos främlingar! Medan Lotus mm avvakta och tog sig gärna en titt först, men snälla och pålitliga? Oooh ja! #3 Läser du rasstandarden, eller mellan raderna från AAKS översatta rasstandard, står det att den medverkat som kamphund :) Klippt från AAKS: Från början har american akita (tidigare great japanese dog) samma historia som japansk akita. I Akita-regionen användes matagiakita (medelstora björnhundar) till hundhetsning från början av 1600-talet. Från 1868 korsades rasen med tosa och mastiff. Sålunda blev akita större men spetsegenskaperna gick förlorade. Då hundkamp förbjöds 1908 blev akita ändå bevarad och utvecklad som en stor japansk ras. Följaktligen utnämndes utmärkta exemplar av akita 1931 till nationalsymbol. Under andra världskriget användes hundpälsar till militärbe- klädnad. Polisen beordrade infångande och konfiskering av alla hundar utom de schäfrar som användes för militära ändamål. Några entusiaster försökte kringgå ordern genom att korsa sina hundar med schäfrar. När andra världskriget var över hade antalet akitor minskat drastiskt och fanns i tre distinkta typer: 1) matagiakita, 2) kamphundsakita och 3) schäferakita. Detta skapade en mycket förvirrad situation för rasen. Under återuppbyggnadsprocessen av rasrena akitor efter kriget upplevde hunden Kongo-go från Dewa-linjen en tillfällig men väldig popularitet. Många akitor från Dewa-linjen, som visade drag av mastiff- och schäferpåverkan, fördes med till USA av hemvändande militärer. De intelligenta och anpassningsbara akitorna från Dewa-linjen fascinerade uppfödare i USA. Linjen utvecklades av allt fler uppfödare och fick ett stort uppsving i popularitet. Amerikanska akitaklubben grundades 1956 och amerikanska kennelklubben (AKC) accepterade rasen 1972. Vid denna tidpunkt hade dock inte AKC och JKC (den japanska kennelklubben) öm- sesidiga överenskommelser för att erkänna varandras stamtavlor och därför stängdes dörren för nya blodslinjer från Japan. Av denna orsak skilde sig akitorna i USA avsevärt från dem i Japan, ursprungslandet. De utvecklades som en egen ras i USA med särdrag och typ som var oförändrade sedan 1955. Detta står i skarp kontrast till den japanska typen som var en korsning med matagiakita i syfte att återställda den ursprungliga rasen. Akita/Am.akita är ingen nybörjarhund! Uppfödare på American Akita! Lite av våra :)
Jättefina! Tack för att du delar med dig. Tack för svar. Fler frågor till båda raserna. ;) :) 1) Tycker du att am.Akita är en stabil ras? Den japanska? (Ja jag vet att vi bara säger kort och gott Akita i Sverige, men det är lättare att hålla isär dem så här ;) ) 2) Kan man lita på sin hund? Eller behöver den ett bevakande öga hela tiden och kanske även ett hävdande av sin ägare var dag? 3) Hur är de mot sina ägare, lyssnar dem eller är det sirap i öronen mest hela tiden? 4) Har de mer en "jag skiter i dig-anda" eller litar de bara mest på sitt eget omdöme? 5) Hur motiverar ni era hundar? 6) Hur ser en dag ut med er Akita/am akita? :) 7) Vilken tillrättavisning är framgångsrik hos en akita/am akita? 8) Märker ni nån skillnad på akitans/am akitans bemötande gentemot starka människoindivider och veka? 8b) Är det någon skillnad på akitans/ am.akitans förhållningssätt gentemot dig beroende på din sinnesstämning? Svara om ni vill, orkar och kan. Tack på förhand!
Jag svarar bara för den amerikanska 1) Ja 2) Vi kan lita på våra hundar, men man är aldrig nog försiktig men en akita. 3) De lyssnar, men har egna åsikter om allt :) 4) De är lyhörda, men kan som sagt ha åsikter. 5) Köttbullar och massa bus ;) 6) Våra bor i hundgård, så rastning, träning, mat/vattning och LÅNGA turer i vår stora skog :) 7) tillrättavisning? Nej-fy eller JA! GOOD med busig röst? 8) större kan vara lite läskiga för vissa tikar, men när de fått hälsa är de inga problem! "Veka" är det ingen stor grej ;) 8b) Beror på individ och uppfödare! En Akita glömmer aldrig!
#9, vad menar du? Jättefina båda två! :)
Jag har två amerikanska akitor och för mig finns det ingen annan ras, såklart! :-)
Det är en dominant. intelligent och självständig hund som är oerhört lojal mot sin familj med stark vaktinstinkt. De är väldigt självständiga och de lyder inte "bara för att" 🙂
Givetvis olika från individ till individ men generellt är den ointresserad av främlingar såvida de inte uppfattar personen som ett hot. Oftast har de också väldigt svårt för andra hundar ff av samma kön och de har en väldigt stark jaktinstinkt. Att kunna ha sin akita lös är ingen självklarhet.
Att man som ägare skulle behöva "hävda sig" och markera principer (typ hunden får aldrig gå ut genom dörren före etc etc) begriper inte jag mig på alls och fysiska bestraffningar inkl "alfarullningar" är ren idioti. Det är med hundar som med människor, visar du respekt och ger kärlek så får du allt det där tillbaka. Börjar man bete sig som en översittare mot sin valp/unghund så kanske du har ett övertag där och då (respekten och tilliten uteblir dock), men sedan så kanske din fullvuxna akita har tröttnat på dig och då får du problem..
Det är en speciell ras som inte passar alla men har man väl fastnat är det för livet ❤️,
Starta ny diskussion