Ni med EURASIER!
Halloj!
Jag är smått på span efter en ny hund och efter tre fantastiska shelties så är jag nu väldigt sugen på en eurasier istället. Det jag söker är en lite större, men inte för stor, hund som är social och lätt att ha att göra med, okomplicerad generellt - har läst på om eurasiern och det verkar vara just den hunden.
Vill ni berätta om era hundar? Hur är dem att leva med? Berätta allt möjligt ;) Ta gärna med bilder på era finisar <3
Eurasier är ofta reserverade mot främlingar, så om du önskar en social hund - välj en annan ras. Läs rasstandarden på eurasierklubbens hemsida.
Visst finns det sociala eurasier, men de är inte avlade för att vara det. De blir ofta enmanshundar. De ska inte bry sig om främlingar och många är mer reserverande än så. Hunden kan backa och inte vilja ha kontakt med främlingar.
"Den har stark bindning till sin familj och är reserverad mot främmande personer utan att vara aggressiv. "
https://www.eurasierklubben.se/wp-content/uploads/2016/03/standard-eurasier-fci291.pdf
Lite sent svar kanske, men vi har en femårig hane här hemma. Han är otroligt lätt att ha och göra med, går med på allt från undersökningar hos veterinären till utställningar, vattentrask och mattes skumma idéer (typ rocka sockorna ;) ). Det enda är att han inte kan vara själv hemma men det är till stor del vårt fel då vi var hemma väldigt mycket när han var liten och aldrig riktigt tog tag i det ordentligt. Han kunde vara själv ett tag när vår andra hund var i livet men när hon dog blev han orolig igen. Alla vi möter älskar honom, både veterinärer och "vanligt" folk. Han kan vara reserverad om han tycker någon beter sig underligt men oftast tycker jag bara det är skönt, hans morrande har hindrat en del skummisar att försöka komma fram till oss på promenaderna. Han är så lugn eller så aktiv som det behövs, inga problem att ligga ett par dagar på soffan men samtidigt följer han gärna med ut i skogen på riktigt långa promenader, han är riktigt duktig på viltspår och älskar agility (agility kör vi dock bara för skojs skull). Han går ihop med så gott som alla hundar, han har långt tålamod och har lätt att kommunicera men försvarar sig om det behövs. Han är inte kastrerad och har inte haft några problem att ha honom ihop med andra okastrerade hanar ens om det varit tikar med. Det är inga problem att lämna bort honom, han älskar både att vara hos mina föräldrar och mina svärföräldrar samt hos bästa kompisen. Han går på dagis vilket kanske inte är lika mycket hans grej men han står ut och gör inget väsen av sig. Jag tror mest det beror på att han är så van vid att ha människor runt sig hela tiden vilket inte riktigt går på ett dagis, även om personalen där är jättegulliga så har de ju andra hundar att ta hand om också. Han går dock in varje morgon med viftande svans så jag tror inte direkt att han vantrivs även om han blir väldigt glad när vi hämtar honom på eftermiddagarna :)