Jag är över 30 år och är uppvuxen med hundar och har haft hund i hela mitt liv. Egna kullar har det blivit, köpt valpar, unghundar och vuxna, räddat seniorhundar från avlivning och tagit hand om hundar från Spanien.
För lite mer än 2 år sedan tog jag över en renrasig tik av spetsras som jag haft många av tidigare (även andra spetsraser). Hon var då 1 år och hoppade in i bilen och sov under hela resan, kom hem och nosade i hela lägenheten innan hon la sig och sov utan oroligheter.

Jag har hjälpt många hundar att bryta olika mönster, men med denna tik sitter jag helt enkelt fast och tänkte ta råd från andra.

Om jag till exempel pratar i lugn eller vänlig ton så brukar hon oftast inte titta på mig. Om hon tittar på mig och jag börjar prata så drar hon öronen bakåt och se livrädd ut. Hon viftar sällan på svansen till mig, hon vill inte ligga i närheten av mig, men om jag sätter mig ner på golvet/marken kommer hon alltid och lägger sig bredvid en.

På promenaden får hon oftast gå lös, hon sticker aldrig ifrån mig, men däremot är hon inte rädd för att tappa bort mig. Hon finner ett grässtrå mer intressant än att sin matte försvinner ur hennes synhåll. Går hon före mig och jag stannar så kan hon ibland stanna och kolla bakåt, men går sedan sin väg igen.
Enda gången hon kommer fram till mig är för att få en godis. Får hon ingen godis så går hon direkt iväg igen och om man ger henne en godis.. ja då går hon iväg lika fort igen.

Hon är reserverad mot människor, men kan gå fram och hälsa på en del ibland. Förut träffade jag en person och hennes hund. När min tik inte leker med hennes hund så kommer hon springandes och sätter sig bredvid henne, hon är uppe i hennes famn och slickar henne i ansiktet, något som hon i princip aldrig gjort mot mig. Min tik går aldrig fram till mig under tiden jag är med dom.
En gång sätter jag min hund vid affären och handlar, kommer hon och vill gärna hälsa på min hund. Då blir min hund som alldeles galen och vill hälsa och själv väntar jag bara på "tänker du stjäla någon annans hund" eftersom hon knappt ser på mig när jag kommer.
Inget blir roligare av att den personen säger "hon blir jätteglad när jag kommer men inte mot dig", "hon kommer när jag ropa men inte när du gör det". Ja, det är väl självklart man blir avundsjuk!

Jag som aldrig brukar gå på lydnadskurser och liknade längre, har anmält mig till många olika, men hon är okoncentrerad och tycker inget är kul.Har varit med henne hos olika veterinärer, men hon är frisk och har inte ont någonstans.

Jag har gått arbetslös i några år och har nästan aldrig lämnat henne ensam.
Tiken är alltid 3 år nu och vi har glidit ifrån varandra ännu mer. Hon bryr sig aldrig om när jag kommer hem längre, hon viftar aldrig på svansen till mig.. hon verkar inte lycklig hos mig helt enkelt.
Löser sig inte detta så kommer mina föräldrar ta över henne. Jag har kämpat i över 2 år nu men jag kämpar gärna vidare i hopp om att hon vill bli en familjemedlem under mitt efternamn.

Snälla hjälp!!